Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

12.5. Märkliga klyvplatser ut mot Tipptoppvägen
Nedanför höjden - ut mot Tipptoppvägen - finns några märkliga stenplatser som nedan kommer att
beskrivas. Alldeles nedanför den lilla bergskanten ligger ett antal blockstycken tätt sammanlagda i en
stenpackning av närmast fyrkantig form. Anläggningen är svårtolkad. Jag associerar närmast till en tidig
gravanläggning. Anläggningen skulle då kunna vara jämnårig med den vackra stenhuggningen i det
kluvna blocket på höjden ovanför och tidsmässigt sträcka sig så långt tillbaka som till sen stenålder, då
en jägar-/fiskarbefolkning rimligtvis haft boplatser i Storskogen.
Ytterligare ett stycke längre ner i terrängen ligger en borrad klyvplats av mycket märkligt utseende.
Det rör sig om en stor plan stenhäll, som spräcks i två stora stycken genom kilning i ett enda mittsatt
klyvborrhål. Just där klyvsprickan bildar en vass vinkel löper idag två matchande borrännor ganska långt
ner i hällen. Den främre blockdelen står i en hålighet. Och vid borrningen har denna del utsatts för stark
brytkraft, vilket lett till att en bred klyvspricka bildats. Stenhuggningen är svårbedömd. Hade man varit
ute i husbehovshuggningssyfte så hade man antagligen försäkrat sig om en god kontroll över sprickbildningen
genom att anlägga en lång rad av klyvhål. Men här har man bara använt sig av ett enda
mittsatt klyvborrhål. Det verkar mera som man varit intresserad av att spräcka hällen och att kontrollen
över klyvsprickan varit av underordnad betydelse. Man har helt enkelt spräckt hällen, varit nöjda med
resultatet hur än klyvsprickan löpte och sedan bara vandrat vidare. Det skulle kunna röra sig om en unik
typ av gränsmarkering. Eller möjligen om ett misslyckande i det gränsmarkerande arbetet. Kanske har
man försökt borra ett hål i hällen för att sätta ner ett markerande järnrör. Och istället har hällen
spruckit upp av den oväntade brytkraft som främre delen utsatt hällen för. Det som motsäger denna
tolkning är den långa (meterlånga) borrännan. Så djupa borrhål behövde man rimligtvis inte borra för
att sätta fast ett järnrör. Alternativt skulle det kunna röra sig om någon form av malmletning. Men jag
vet faktiskt inte. Fyndet är unikt i min samling av klyvplatser och jag har egentligen inget att relatera till.