Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

14.2. Stenplatsen med det stora borrkluvna blocket.
Vi har nu kommit längre upp i skogspartiet. På långt håll skymtar ett stort block, som ser
branthugget ut - åtminstone på en sida - och som har en del stora blockstycken liggande eller
stående på marken runt omkring. På det här avstående kan vi inte avgöra om blocket är
tillhugget med äldre traditionell teknik eller med yngre borrteknik. Vi kan inte ens avgöra att
det är en huggning utförd av människor. Det skulle mycket väl kunna vara en stenplats, där
naturkrafterna haft en egen huggsexa utan mänsklig inblandning.
När vi kommer närmare så upptäcker vi att det stora blocket tillhuggits med borrteknik. På
framsidan har blockstycken huggits bort och lämnat efter sig en mycket slät lodrät stenyta. I
den stenytan löper två vertikala klyvborrännor. Stora blockstycken har alltså huggits loss
genom kilning i två djupa klyvborrhål och efterlämnat släta branta sidpartier. Runt omkring den
kvarstående blockkärnan står eller ligger borthuggna blockstycken, varav flera har kluvits med
radklyvningsmetoden innebärande att flera grunda klyvborrhål satts i rad längs en tilltänkt
klyvlinje. Spåren av klyvborrhålen visar sig i form av grunda klyvborrännor längs kanterna på
en del blockstycken. Här har vi således en klyvplats där båda borrklyvningsteknikerna
(enkelhålsklyvning i djupt borrhål och radklyvning i grunda borrhål satta i rad) kombinerats.
Eftersom vi befinner oss i kanten av ett stort stenhuggningsområde (bergshöjdens krön och
branter ovanför vår stenplats har många spår efter en omfattande stenhuggning, där både
äldre traditionella tekniker och yngre borrtekniker använts) så skulle man naturligtvis kunna
tänka sig att den nuvarande stenplatsen är rester av en genomförd blockstentäkt, där
stenmaterial hämtades för användning på gårdarna i det lägre liggande odlingslandskapet- eller
ingått i någon uppdragshuggning, som utförts av stenhuggningsspecialister. Mycket tyder dock
på att allt borthugget stenmaterialet fortfarande ligger kvar kring blockkärnan. Det finns