Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

Stensuggan i Storskogsbranten - den djärvaste av dem alla
(i kanten av höglänt område nära Tipptoppvägens slut) Avsnitt 8
Vandrar man in i Storskogen längs Tipptoppvägen (Basketvägen) kan man hitta intressant kultursten var man än
avviker in i skogen. Och håller man sig på ett betryggande avstånd från vägen - kanske 50 meter eller så - så
undviker man det svårtolkade stenkaos, som vägbyggarna lämnat efter sig längs vägen.
I en vägslänt nära Tipptoppsvägens slut står några inbjudande och märkligt formade block. De är så inbjudande att
de ibland brukar sprejas med färg. Bakom blocken öppnar sig en högplatå med mycket blockrik mark. Fast området
ligger ganska långt inne i Storskogen, så hittar man här åtskilliga klyvplatser - en del med endast gammal traditionell
stenhuggning och andra där det finns ett inslag av borrteknik. Jag vandra ut mot högplatåns södra kant och stannar
till en stund och betraktar förvånad ett märkligt blockarrangemang. Ett stort avlångt block verkar till största delen
ha styckats i mindre blockbitar, som bildar en välvd långsträckt blockhög. I ena kanten står en del av originalblocket
fortfarande kvar. Huggningen här verkar inte ha något som helst med profan husbehovshuggning från senare
århundraden att göra. Jag funderade en stund över om det möjligen kunde röra sig om ett mycket gammalt
blockgravsarrangemang från sen stenålder eller möjligen någon form av rituell huggning, eftersom tyngdpunkten
tycks ha lagts mer på själva stenhuggningsaktiviteten än på framtagande av sten av god kvalitet. Det är också
tveksamt om någon huggen sten hämtats från platsen. Möjligheten att det skulle kunna röra sig om en mycket
särpräglad gränsmarkering längs en skogsgräns dök också upp i huvudet. Utan att vara i stånd att prioritera någon
tolkning framför de andra vandrade jag vidare mot söder - bort mot det höglänta områdets kant. Jag upptäcker på
håll ett mindre block ställt framför ett större block. Bakom det större blocket försvinner markytan och jag förstår att
blocket står vid kanten till en brant, som leder ner till ett betydligt lägre område. Jag går inte direkt fram till
blockformationen utan väljer att vandra ner ett stycke i branten för att betrakta det större blocket snett framifrån.
Jag möter då en syn som chockar mig ordentligt! För djärvt uppallad över bergsbranten står en stensugga ganska
bräckligt vilande på en stödsten. Stensuggan skjuter långt ut över kanten. Och det är svårt att förstå att den inte för
länge sedan tippat över ända och ramlat nedför branten. Jag har sett andra stensuggor djärvt uppallade över
branter. Men den här suggan i branten i Storskogen tar definitivt hem djärvhetspriset.
Märkligt block med klyvborrännor i underkanten. Det verkar nästan som att blocket är inmonterat i överdelen av
sluttningen ovanför klyvplatsen. Kanske har en stenhuggare använt stenen för att inta sin medhavda matsäck.