11.06.2022 Views

Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

IV. Två huvudhypoteser - och en reservhypotes

Det finns väl egentligen - i alla fall som jag ser det - två huvudhypoteser när det gäller borrklyvningens

funktion. Vi ska nedan något utveckla dessa båda huvudhypoteser (husbehovshuggningshypotesen och

gränsmarkeringshypotesen). Och vi ska också något fundera över en reservhypotes (gammelhypotesen)

som vi skulle kunna ta till för den händelse huvudhypoteserna skulle visa sig inte hålla måttet.

Husbehovshuggningshypotesen.

Det vanligaste uppfattningen hos såväl en intresserad allmänhet som hos fackarkeologer (fast intresset

har egentligen inte varit särskilt stort från någon av parterna) är nog att stenklyvningen med borrteknik

använts för att förse gårdar och torp i anknytning till de gamla byarna med användbar huggen sten till

husgrunder, jordkällare, grind-och stängselstolpar - och kanske till en eller annan spektakulär gravsten att

placera på kyrkogården. Behovet av huggen sten har antagligen ökat kraftigt efter laga skiftet på 1800-

talet då bykärnorna slogs sönder och gårdarna flyttade ut till nya platser på bymarken. Nya hus (både

boningshus och uthus) behövde då uppföras - och kanske också nya jordkällare och stenmurar runt nya

tomter. Härtill behövdes mycket nyhuggen sten. Det fanns också användningsområden för huggen sten

som inte kanske är så uppbenbara för människor i vår moderna tid. Hit hörde den under 1800-talet

framväxande stentäckdikningen. Den slukade - innan rör började läggas - stora mängder sten. Och det är

inte orimligt att tro att en del av den huggna stenen kan ha tillverkats genom borrklyvning. Omfattande

stenröjningsvågor har dragit fram över åkermarken. Och för att forsla bort tung och skrymmande sten har

man behövt stycka upp den i mindre bitar. En del av styckningen har säkert skett genom sprängning. Men

när man betraktar röjsten i röjstensvallarna runt åkerfält och åkerholmar så ser man också att uppstyckning

i mindre bitar skett med hjälp av kilning i borrade klyvhål. När det gäller stenröjningen så har ju

egentligen inte den borrkluvna stenen använts till något utan bara undanröjts. Men vi kan väl vara snälla

och betrakta styckning av stora röjblock som ett specialfall av husbehovsanvändning.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!