Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

6.4. Dubbhål och knepiga borrhål vid Himmelsvägen i Lyckebo.
Alla borrade hål i sten är inte klyvborrhål. Och alla borrade hål som inte är klyvhål är inte nödvändigtvis
spränghål. Hål kan borras i sten av skäl som varken har med klyvning eller sprängning att göra. Hål kan
exempelvis borras för att sätta fast och fixera någon typ av anordning ( t.ex. en låsmekanism av järn i en
grindstolpe). Men då tänker man sig i regel att hålen ska användas över lång tid. Men hålupptagning med
borrteknik kan också användas tillfälligt för att fästa en järndubb med ögla, som via en järnkedja eller en vajer
kan kopplas till en lyftanordning (exempelvis en stubbrytare eller en stenvagnsvinsch), så att blocket kan
brytas upp ur jorden, lyftas och fraktas till en åkerkant eller en åkerholme. Borrningen av hål (dubbhål) utgör
då ett första moment i en stenröjningsinsats. När röjstensblocket flyttats till sin slutliga dumpningsplats
lösgjordes dubben från hålet för att användas på nytt - och kvar finns bara ett block med ett tomt gapande
borrhål. Det är vanligtvis lätt att skilja dubbhål från klyvborrhål och spränghål. Dubbhålen är alltid intakta och
har aldrig splittrats upp i borrännor som klyvborrhålen. Till skillnad från sprängborrhålen är dubbhålen
mycket grunda (oftast bara 8-10 cm djupa). Och de löper aldrig genom hela blocket som spränghål kan göra.
I mitt sökande efter borrade klyvplatser stöter jag naturligtvis ofta på röjstensblock med dubbhål. Nedan visas
några dubbhålsblock från ett markområde nära Himmelsvägen i Lyckebo.
Någon enstaka gång kan man finna block, som uppvisar en uppsättning borrade hål, som är svåra att koppla
vare sig till borrklyvning, sprängning eller dubbning. Ett sådant block visas nedan. Det kanske kan – om inte
annat - stimulera till lite hälsosam hjärngympa. Och det är gott så. Någon slutgiltig lösning på
borrhålsproblematiken i just det här fallet lär vi kanske aldrig nå fram till.