här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 itu med ett antal maktrelationer, inklusive sådana som är knutna till etnicitet, ålder, sexualitet, klasstillhörighet och funktionshinder) på det stora hela taget är frånvarande i välfärdsutbildningarna i de nordiska länderna. Däremot förblir det ett centralt inslag i mycket av välfärdsutbildningen i Storbritannien. Som vi också kunde se tidigare i kapitlet visade min studie av den svenska barnomsorgen särskilt att den allmänna universitetsutbildningen av socialarbetare i Sverige sällan lägger stor vikt vid den avgörande frågan om ojämlika maktrelationer, något som fortfarande utgör en viktig del av det brittiska, sociala arbetslandskapet. Dessutom är fortfarande en antirasistisk och en antidiskriminerande praxis centrala inslag i många av de mest inflytelserika akademiska texterna som används i utbildningen och träningen av olika välfärdsarbetare i Storbritannien, däribland socialarbetare (jfr Adams et al, 2002a och 2002b; Adams et al, 2005; Dominelli, 2002; Pringle, 1995; Thompson, 2001 och 2003). Detta är heller inte en ny tendens: liknande texter har använts i huvudfåran i den brittiska utbildningen i socialt arbete sedan åtminstone andra hälften av 1980-talet (jfr t.ex. Dominelli, 1988). The situation is somewhat different in continental Europe, where antiracism has yet to be adopted in any substantive way. Indeed, there is a great reluctance to use terms like “race” and racism in several nations, for example, Switzerland, Germany, Austria. Multicultural/transcultural/cross-cultural approaches are much more in tune with the discourses being pursued there. … [I]t seems that these societies are in massive denial about racism, particularly its structural elements, which derive from cultural and institutional racism (Dominelli, 1998: 53–54). Min analys visar att ett så tydligt förhållningssätt till dessa frågor var osannolikt i svensk utbildning och träning för socialarbetare. Även om argumenten ovan grundar sig på empirisk forskning behöver vi naturligtvis fler studier för att ytterligare bekräfta och undersöka denna relativa omkastning av Esping-Andersen liknande välfärdsmodeller när vi handskas med välfärd och samhälleliga reaktioner på kränkningar av den kroppsliga integriteten, inklusive rasistiska handlingar. Hur ska vi kunna förklara detta när vi, som nämndes tidigare, faktiskt vet att det samhälleliga välfärdsengagemanget i Sverige, i form av konkret resurstilldelning, är mycket större (och för den delen i alla nordiska välfärdssystem) än i England (Arts & Gelissen, 2002)? Förenklat uttryckt: hur kan ett av de sämsta välfärdssyste- 242
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… men vara relativt sett framgångsrikt och ett av de bästa relativt sett misslyckat när det handlar om frågor som rasism, sexuella övergrepp mot barn och kvinnovåld? Tveklöst är förklaringen till detta paradoxala förhållande både komplex och mångfasetterad. Här skisserar jag vad jag anser vara en central del av förklaringen: a) å ena sidan verkar det som om det större statskollektiva och samstämmiga tänkandet i de nordiska ländernas sociala institutioner tycks få till följd att man mer hårdnackat håller fast vid vissa välfärdsstrukturer, jämfört med det relativt sett individualistiska och konfliktinriktade tänkandet i motsvarande institutioner i England; b) å andra sidan är det möjligt att just detta individualistiska och konfliktinriktade institutionella tänkande har möjliggjort ett mer långtgående erkännande i England än i de nordiska länderna av djupa sociala klyftor orsakade av ‘ras’ och kön och möjligen också av andra faktorer som kan missgynna människor. Med andra ord: just den dynamik som skapar förutsättningarna för de nordiska systemens större resurstilldelning kan samtidigt begränsa systemens kapacitet att känna igen och åtgärda sociala klyftor – och det omvända gäller då för det brittiska välfärdssystemet och samhället i stort. Naturligtvis behöver vissa av begreppen i den <strong>här</strong> hypotesen dekonstrueras och förtydligas ytterligare, något som det inte ges plats för <strong>här</strong>. Dessutom kräver dessa tankegångar ett fortsatt och långt mer detaljerat övervägande och utarbetande – och självklart mer forskning – för att de ska kunna användas för att undersöka de komplexa samhälleliga kontextualiseringarna kring ‘individualism’ och ‘kollektivism’ i olika samhällen. 11 Trots detta tror jag ändå att hypotesen är värdefull: den hjälper oss att förstå varför vissa diskurser kring olika sorters maktrelationer är mer öppna eller mer stängda, mer omtalade eller mer tystade i olika institutionella kontexter i Sverige. Översättning från engelska: Dick Claesson 11 Detta arbete pågår just nu i ett samarbete mellan universiteten i Aalborg och Stockholm. Man undersöker om en fortsatt studie enligt dessa linjer kan förklara varför det danska samhället i allmänhet tycks ha ännu större problem än det svenska då det konfronteras med etnisk mångfald. (Balkmar et al, 2005). 243
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 151 and 152:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?