här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 hur de ska framställa sig själva som trovärdiga inför en vit, svensk, man och forskare. Försöken till övertyganden återkastar samtidigt den misstro och de misstankar som hon/han utsätts för i det dagliga livet. Samma ord och tankar återkommer när personen försöker finna orsaken till de diskriminerande trakasserier eller det våld som polisen utfört. Informanten berättar sin historia och kopplar den till sina möten med svenska myndigheter och institutioner. Även om den här studien inte kan säga något generellt om olikheter i hur män och kvinnor möter etnisk diskriminering tecknas en bild där män misstänks och anklagas för brott och kvinnor inte tas på lika stort allvar som brottsoffer. Genom mer ingående studier om de olika diskriminerande praktiker som män och kvinnor möter är det möjligt att studera hur undantaget bekönas. De våldsutsatta kvinnorna antas leva i en kultur där det är vanligt med inomäktenskapligt våld och därför anses inte brottet lika allvarligt. Enligt samma kultursyn identifieras mannen som brottsling. I båda dessa situationer är det uppenbart att polisen inte agerar efter den utsattes utsagor. Deras berättelser erkänns inte, innehåller inte den trovärdighet som man efterfrågar. Det är inte bara rätten att tala som polisen undergräver utan rätten att bli lyssnad till, erkänd, hörd, tagen på allvar. Det är viktigt att det erkännande som det handlar om här inte rör identiteten utan rätten att agera som medborgare på ett jämlikt sätt. Erkännandet handlar om att som medborgare inte vara förvisad till andra praktiker eller ha en underordnad social status. Fraser skriver: Att vara icke erkänd är följaktligen inte bara att bli illa sedd, missaktad, eller nedvärderad i andras föreställningar eller bilder. Det är snarare att förvägras status som fullvärdig medlem av den sociala interaktionen och hindras från att delta som like i samhällslivet /…/. (Fraser 2002:195) Intervjuerna visar en samstämmighet när det gäller vissa effekter av diskrimineringen. Det de intervjuade nämner är att det sker en gradvis begränsning av rörelsefriheten. Studenten Khaled berättar om hur han efter hand har kommit att reflektera över vardagliga sysslor och vad han kan komma att utsättas för. Här beskriver Khaled utifrån erfarenheter från försäkringskassans handläggningstider och berättar om hur två svenska män fick tillgång till en kurs på arbetsförmedlingen medan samma kurs inte var tillgänglig när han sökte efter den. Kontakten med myndigheter och institutioner behandlas idag av hans sambo som kan presentera sig med 262
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… ett svenskt namn för tjänstemannen. Det är värt att notera att flera anmälningar till DO är författade av närstående till den som utsatts för etnisk diskriminering. Det kan tolkas som ett försök att skapa förtroende hos mottagaren, något som en av de intervjuade också omtalat. Den diskriminerade tror att anmälningen tas på större allvar om den är författad av någon som kan skriva klanderfritt och/eller innehar en annan position i samhället. Det omtalar alltså en brist på tillit till svenska myndigheter samtidigt som det är en effekt av att försättas i ett medborgarskap på undantag. 7 Känslan av trygghet inför rättssystemet vilar på förtroenden för de institutioner som är satta att upprätthålla det samma. I materialet från DO finns exempel på hur förundersökningar dragit ut i tid och hur fall sedan lagts ned och ibland har förundersökningen gått så fort att det rimligtvis inte kunnat gå att utröna om målet kan drivas vidare eller inte. I Langes statistiska rapport Invandrare om diskriminering visas att ålder, vistelselängd i Sverige, ålder vid migreringstillfället samt inkomst inte inverkar på anmälningsbenägenheten. Däremot finns ett samband mellan upplevd diskriminering och förtroendet för myndigheter (Lange 1999:85). I ett samtal med en handläggare från polisens enhet för interna utredningar är uppfattningen att anförandet av etnisk diskriminering är ett vanligt tillägg eller avrundning till en anmälan. Genom att inte ta anmälan på allvar förminskas erfarenheten av den etniska diskrimineringen till att kunna betraktas som en parantes och därmed undantagen ett erkännande. Vid samtalet med handläggaren framkom också att det inte fanns något tillförlitligt sätt att söka de anmälningar mot polisen som innehöll etnisk diskriminering. Anmälningarna sorterades inte under rubriceringar som möjliggör sådana sökningar. Detta osynliggörande kan ses som en praktik som ignorerar erfarenheter av diskriminering och bevarar de rasifierade strukturer som reproducerar diskrimineringen (jfr Mattsson & Tesfahuney 2002:39). Vardagligheten i de diskriminerande praktikerna kan passera obemärkt eller tillräckligt obemärkt för att de som ser det ska kunna ignorera övergreppen eller inte uppfatta det som kränkningar. Osynliggörandet sker inte bara genom polisens sätt att inte sortera motanmälningarna under etnisk diskriminering utan också av den utsatta. Tvärtemot vad som antas visar intervjusvaren att en anmälning om etnisk diskriminering ofta ett resultat av flera diskrimineringar och upprepade kränkningar. Bland de intervjuade kan alla ge 7 Bristen på tillit till rättssystemet har redovisats i kvantitativa studier. Se vidare SOU 2005:56 s. 431. 263
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170: Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?