här - Government Offices of Sweden

Territorialiserad mänsklighet: irreguljära immigranter och det nakna livet SOU 2006:37
frestande och svårhanterlig än medborgarnas eller de reguljära
immigranternas (De Genova 2002: 438, 2005; Jordan and Düvell
2002: 112). 15 Denna vardagliga irregularitet leder till en konstant
känsla av sårbarhet och övervakning, vilket fungerar som en disciplinär
mekanism. Tillståndet av irregularitet kräver en obetingad
efterrättelse. Mina informanter är noga med att inte ”göra fel”. De
åker aldrig tunnelbana utan biljett; lutar sig inte mot bilar av rädsla
för att larmet tjuter; undviker folkmassor, bråk och sena kvällar på
stan; låter inte sitt barn springa i lägenheten av rädsla för grannens
klagomål; invänder inte mot sin låga lön. Tillståndet av irregularitet
skapar en foglig kropp som, i en ung bangladeshisk mans ord, ”inte
ens törs gå över gatan mot röd gubbe”. De har inte råd att göra fel
(se Rouse 1991; De Genova 2002: 429). Denna underordnade
position visar sig mest tydlig i den irreguljära immigrantens
arbetsförhållanden.
Irreguljära immigranter som nutidens helot
Enligt många forskare är irreguljära immigranter arbetskraftsimmigranter
(inklusive sexarbetare) som utgör en stor del av arbetskraften
inom den informella ekonomin i rika länder (se López-
Garza and Diaz 2001; Sassen 1998; Baldwin-Edwards and Arango
1999). I Sverige är kopplingen mellan irreguljär immigration och
den informella ekonomin inte lika tydlig som i till exempel USA
eller Japan. Men uteslutningen från den svenska arbetsmarknaden
tvingar irreguljära immigranter att vända sig till den informella
arbetsmarknaden för att överleva. Enligt Saskia Sassen (1998)
grundas stora globala städers ekonomi på en kombination av
avreglerat arbete och irreguljär migration. Ett kännetecken för den
globala staden är dess post-industriella utveckling med en växande
serviceinriktad sektor. Avregleringen av arbetsmarknaden har, tillsammans
med förekomsten av en grupp som står utanför den
reguljära arbetsmarknaden, lett till en informalisering av ekonomin.
Två huvudaktörer i världsstädernas informella ekonomi är kvinnor
och irreguljära immigranter. Stockholm är inte en global stad i
Sassens mening – som New York eller London. Ändå finns en växande
post-industriell och kosmopolitisk urbanitet i Stockholm.
Medelklassen i Stockholm efterfrågar diverse varor och billiga
15 För en studie om irreguljära immigranters problem med sjukvården se Gömda i Sverige:
utestängda från hälso- och sjukvård, Läkare Utan Gränser, Stockholm 2005.
296