här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 tade flyktingar som inte har tillgång till en trygg bostad med rimlig standard, samt även personer med utländsk bakgrund som lever i en utifrån kartläggningsperspektiv ”dold” hemlöshet som tillfälligt inneboende hos vänner och släktingar. Ytterligare en grupp som Sahlin tar upp är invandrade personer och familjer som har bostäder av rimlig kvalitet och storlek med korta eller villkorade kontrakt. Dvs. de som bor i olika slags genomgångsbostäder eller är inhysta av socialtjänsten och saknar kontrakt eller innehar andrahandskontrakt utan besittningsskydd. Denna grupp är hyresgäster på den sekundära bostadsmarkanden som växt i omfattning från 1990-talet och framåt (se även Sahlin, 1996). Man kan även diskutera andra gruppers s.k. position på bostadsmarknaden, såsom t.ex. kvinnor och barn som bor på kvinnojourer. Det är kvinnor som med eller utan socialtjästens hjälp är tvungna att fly sin ordinarie bostad för att under kortare eller längre tid bo på jourer eller hos andra kvinnor. Mannen bor ofta kvar i bostaden. Sahlin (2002) tar också upp trångboddhet som en form av bostadslöshet. Begreppsanvändningen inom forskningsfältet hemlöshet/bostadslöshet har haft en nära koppling till vilka förklaringsansatser som lyfts fram. Individinriktade förklaringsansatser fokuserar ofta de hemlösa individernas sociala problem och tillkortakommanden, förutom avsaknad av bostad. Hemlöshet som beskrivning av fenomenet används främst i förhållande till denna typ av förklaringsansatser, där personer inte antas ”klara eget boende”. Den andra typen av förklaringsansatser lyfter fram strukturella betingelser i form av arbetsmarknad, ekonomi och bostadstillgång. Bostadslöshet används oftare som uttryck när strukturella mekanismer lyfts fram. (jfr Sahlin, 1992; Edgar m.fl. 2004). I de mer dynamiska perspektiv som utvecklats under senare år ses bostadslöshet/hemlöshet som en kombination av strukturella och individuella betingelser, och olika grad av marginella positioner i förhållande till bostadsmarknaden betingar förklaringar som kombinerar strukturell och individuell problematik på olika sätt. Vi ser det som viktigt att kombinera en strukturell och en individuell syn på bostads- och hemlöshet. Strukturella och individuella problem är emellertid nära sammanlänkade och kan vara svåra att särskilja. Vi menar att bostadslöshet kräver lösningar på strukturell nivå, dvs. i form av ökad tillgång och tillgänglighet på bostadsmarknaden. Andra närliggande strukturella problem är relaterade till arbetsmarknaden. Utlösande faktorer kan också vara individuell social problematik, som fordrar mer individuella lösningar, men 152
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden även med en fungerande psykiatri och missbruksvård. Struktur och individ kan hänga samman på så sätt att människor som kan sägas befinna sig i strukturell problematik, t.ex. tillfälligt arbetslösa eller svårigheter att hitta lägenheter, över tid kan utveckla en mer social problematik. Man kan således befinna sig i olika ”blandpositioner” av mer eller mindre social eller strukturell problematik. Att befinna sig utanför den ordinarie bostadsmarknaden kan i sig skapa en social problematik och sannolikt är det ”enklare” att vandra ”nedför” (från strukturell till social problematik) än ”uppför” (från social till strukturell problematik). Samtidigt kräver olika problematik olika lösningar. Strukturella insatser på ett individrelaterat problem liksom individrelaterade lösningar på strukturella problem är således inte optimala lösningar. t.ex. att socialtjänsten skulle arbeta med frågor som rör bostadsbrist eller arbetsmarknadspolitik. Däremellan finns det positioner som kräver en mix av insatser både på individuell och strukturell nivå. Uttrycket ”invandrare” har enligt Migrationsverket inte någon vedertagen definition. I statistiska sammanhang görs olika avgränsningar antingen efter personers födelseland eller efter medborgarskap. I båda dessa fall görs en indelning i två kategorier: födda i Sverige eller födda i utlandet, respektive svenskt eller utländskt medborgarskap (www.migrationsverket.se). I SCB:s statistik är personer med utländsk bakgrund definierade som ”utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar”. 9 Kategoriseringar medför oundvikligen en anonymisering och homogenisering av individer och grupper som därigenom tillskrivs en uppsättning egenskaper som associeras med det uttryck som väljs (se SOU 2005:69). I kapitlet används ”invandrare” eller ”invandrarbakgrund” utifrån betydelsen av en gemensam erfarenhet av en migration. 10 Vår ambition är att undvika att befästa allmänna föreställningar som finns inbäddade i de kategorier som används i texten men lyfta fram exempel på begränsningar som dessa föreställningar kan underbygga. Frågan om etnicitet i förhållande till bostadslöshet/hemlöshet kommer vi inte att gå in närmare på då vi enbart har gjort en grov indelning av familjernas bakgrund. Vi berör dock etnicitet när vi presenterar andras forskning. Vi refererar t.ex. till Andersson (2002) som påvisat att det finns en etnisk hierarki när det gäller segregation. Vilket man kan anta också gäller i förhål- 9 www.scb.se/templates/standard_24571.asp (2006-03-12). 10 För en vidare diskussion av begreppen invandrare respektive migration se t.ex. Forssell 2004. 153
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 9: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 60 and 61:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?