här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 menderas också för alla andra utbildningar inom vård- och omsorgssektorn. Om vi nu återvänder till språkbruk, så kommer jag att använda uttrycket ”etnisk minoritet” som ett alternativ till det sätt som ordet ”invandrare” (”immigrants”) används i Sverige. Det första uttrycket används ofta i det brittiska välfärdssystemet i allmänhet och i det dagliga arbetet i synnerhet. Jag upplever det som mer respektfullt och mer korrekt än alternativa uttryck som ”immigrants”. Jag erkänner emellertid att det är oklart i vilken utsträckning som ”etnisk minoritet” som begrepp är applicerbart i svenska sammanhang. Som jag kommer att visa senare i kapitlet så tenderar ”identitetspolitiken” (”identity politics”) i samband med specifika etniska minoriteter i Storbritannien att vara mycket mer proaktiv och självsäker. Detta gäller också vid jämförelser med etniska minoriteter som har en relativt lång historia i Sverige. När jag flyttade till Sverige blev jag till exempel mycket förvånad över den låga profil som den judiska minoriteten höll här, jämfört med deras mycket högre och mer självsäkra framtoning i Storbritannien. En skillnad är naturligtvis att minoriteter i Storbritannien kan anta formen av utpräglade gemenskaper, ofta med en politisk agenda där deras egna rättigheter och ”sociala utrymme” står i centrum. Sålunda kan (eller kan inte) begreppet ”etnisk minoritet” vara mindre applicerbart på Sverige än på Storbritannien, beroende på politiska skäl. Jag kommer ändå att använda uttrycket etnisk minoritet här eftersom jag anser att ett vetenskapligt utforskande av begreppet i en svensk kontext behövs innan vi kan vara säkra på att det inte går att använda här. Men jag använder det utifrån detta explicita förbehåll, och uppmanar läsaren att överväga dess applicerbarhet i en svensk kontext. Etnisk identitet och multipla identiteter Vi kan koppla samman det diskriminerande språkbruket i välfärdsmiljön, så som vi har sett det uttryckas i det föregående, med större välfärdsstrukturer och praxis. Masoud Kamali (1997: 193) har identifierat vad han kallar en ”relatively widespread cultural discrimination against immigrants by the Swedish authorities”. Som ett motmedel på sådana tendenser menar han att integration bör karaktäriseras av 228
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… …..not the desire of a homogeneous society in which everyone is alike and shares the same values and lifestyles. Modern integration is a process of generating a democratic system in which people participate in the collective production and reproduction of society and simultaneously are free to realize and modify their lifestyles. An integrated multicultural society is one in which the legal and authoritative system does not discriminate against a group of people because of racial, religious, cultural and other differences. Only in such a society can one find the desirable loyalty to the society, state and its legal system. (Kamali 1997:196–7, kursivt i original) Med denna definition syftar Kamali på skapandet av ett slags ”organic solidarity” som också innefattar ett ”collective consciousness” (1997:15). Liknande slutsatser drogs i ett jämförande kvalitativt forskningsprojekt, finansierat av EU-kommissionen, där man undersökte de erfarenheter som brukare – i sina roller som flyktingar – hade av irländska, italienska och brittiska välfärdstjänster (Fletcher et al., 2000; Bowler och Pringle, 2000). På grundval av det som projektet kom fram till menade vi, att om integrationen verkligen skulle ”fungera” för flyktingar, och för värdsamhället, behövdes både en ”mekanisk solidaritet” och en ”organisk solidaritet”. I vår analys står ”mekanisk solidaritet” huvudsakligen för de instrumentella processer (riktade mot och för flyktingar) som ett värdsamhälles institutioner sätter igång. ”Organisk solidaritet”, å andra sidan, är processer som ”change a place of refuge into a home and existence into a life”, eller uppmuntrar till en ”more organic sense of inclusion and belonging in the community, and a feeling that one’s individual identity could be given the chance of a full life” (Fletcher et al., 2000). Genom denna forskning kunde vi se att ”mekanisk solidaritet” framstod som det huvudsakliga målet för policy-skapare i alla de tre länderna, och det var till och med ofta det som i sig självt betraktades som vad som menades med ”integration”. Viktigt att notera är att en sådan process ofta framstod som enkelriktad: d.v.s. en statlig ”uppifrån-och-ner”-modell, manifesterad i välfärdsinstitutioner. Även om ”mekanisk solidaritet” sågs som ett nödvändigt inslag av flyktingrespondenterna i de tre länderna betraktades ändå den ”organiska solidariteten” som den helt avgörande delen i en effektiv ”integration” – och det var ofta den som saknades. Till skillnad från ”mekanisk solidaritet” betraktade flyktingarna den organiska som en process som i huvudsak fungerade åt båda hållen; en förhandling mellan de själva (som 229
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 37 and 38: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 136 and 137:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 138 and 139:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?