här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 bland andra representanter från invandrarorganisationer och boende i marginaliserade och sk stigmatiserade områden i respektive stad lyfter deltagarna fram många exempel på hur svårt det är att få en lägenhet om man är arbetslös utan fast inkomst, har ett utländskt namn eller ”fel” ursprung (SOU 2005:69). En slutsats från hearingarna är att personer med utländsk bakgrund diskrimineras på bostadsmarknaden. De hänvisas till områden där många som har utländsk bakgrund redan bor, och de har sedan svårt att flytta därifrån p.g.a. en rad diskriminerande hinder. Den största tröskeln som lyfts fram är ekonomin. En hög arbetslöshet bland invandrade personer innebär en uteslutning från bostadsmarknaden då många hyresvärdar kräver fast anställning och regelbunden lön. Deltagarna vittnar om svårigheter att få bostad p.g.a. att man har ett utländskt klingande namn eller tillhör någon annan nationalitet än den svenska, speciellt i bostadsområden som domineras av ”vita” svenska grupper. De upplever att den etniska barriären är högre än den klassmässiga (ibid. s. 60). Forskningen om boendesegregation som publicerats under det senaste decenniet ger tydliga indikationer på att medborgarna i Sverige behandlas olika på bostadsmarknaden. Indikatorer som inkomst, utbildning, yrkestillhörighet eller arbetsmarknadsförankring räcker inte för att förklara de missgynnade positioner som personer födda i utlandet har på bostadsmarknaden. Molina (2005) menar att boendesegregationen ger en indikation om att många personer i Sverige har begränsade möjligheter att röra sig på bostadsmarknaden och att sämre positioner på bostadsmarknaden även återverkar på andra samhällsområden. Hon kopplar svaga positioner på bostadsmarknaden till både strukturella och institutionella faktorer som fungerar som spärrvakter på bostadsmarknaden för personer utländsk bakgrund. Invandrade personer har <strong>of</strong>ta lägre inkomster än sverigefödda, liten eller obefintlig förmögenhet i form av arv och ackumulerat kapital, svårigheter att få bostadslån och en riskerar att utsättas för diskriminering från olika bostadsmarknadsaktörers sida. Kuusela (1993) menar att det sker en deklassering av invandrare på bostadsmarknaden som innebär att invandrare – oberoende av klassbakgrund – hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden. Människor med en kulturell bakgrund som föreställs avvika från den svenska får automatiskt lägre status i samhället och sämre valmöjligheter på bostadsmarknaden. Intervjuer med tjänstemän vid bostadsbolag som Kuusela genomförde i början av 1990-talet visar att hyresvärdar i allmänhet helst vill ha 148
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden ”stabila och ekonomiskt starka svenskar” som hyresgäster och att de är måna om dem. Särskilt de privata värdarna anser att deras svenska resursstarka hyresgäster har rätt att ”bo bland sina likar” (Kuusela, 1993:25). Personer med ursprung utanför Europa och i muslimska länder är överrepresenterade i storstädernas låginkomstområden. Andersson (2002) visar att det finns en etnisk hierarki när det gäller segregation. Mest segregerade är grupper från Afrika och västra Asien (Somalia, Etiopien, Irak, Syrien och Turkiet). Dessa grupper är även de som i <strong>of</strong>tast bor i det som Andersson kallar ”svenskglesa” områden. Inom forskningen konstaterar man dock det faktum att det är svårt att bevisa diskriminering på bostadsmarknaden (Sahlin 2002, 2005; Molina, 2005). Negativ särbehandling är olaglig, men lagskyddet är svagt för dem som eventuellt blivit utsatta för diskriminering på bostadsmarknaden. En annan försvårande omständighet är att de flesta kommuner inte organiserar bostadsköer. När bostadssökande inte registreras är det svårt att hävda att någon annan fått ”gå före” (Sahlin, 2002). Sahlin (ibid.) tar upp s.k. ”anekdotiska” bevis eller exempel på diskriminering. t.ex. att invandrade hyresgäster vräks på svagare grunder eller att invandrare, särskilt med utomeuropeisk bakgrund eller romer, inte godtas som hyresgäster. Antalet anmälda fall till Diskrimineringsombudsmannen (DO) har ökat sedan anmälningsregistret påbörjades 1992 och kopplingen har blivit tydligare till diskriminering och rasism i rubriceringen av anmälningarna (Molina 2005: 25). Storstäderna och speciellt Stockholm dominerar när det gäller antalet anmälningar men anmälningar kommer från i princip hela landet. Molina gör tolkningen att det finns ett stort mörkertal när det gäller diskriminering på bostadsmarknaden som inte leder till anmälningar till DO. Några tänkbara anledningar till detta som hon tar upp är en brist på information om att DO finns och möjligheter att få hjälp att driva ärenden. En annan anledning kan vara en känsla av hopplöshet som gör att man inte bryr sig om att anmäla för att man tror att det inte leder till något (ibid: 26). De aktörer på bostadsmarknaden som får flest anmälningar är hyresvärdar (kommunala och privata). Hyresvärdarnas roll och deras ökade makt över hyresgästerna diskuteras även av Popoola (2001) med utgångspunkt från studier i Malmö. Molina (2005) menar att de studier som gjorts indikerar att hyresmarknaden ver- 149
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 56 and 57:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?