här - Government Offices of Sweden

SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn…
fungerar de nordiska länderna generellt sett sämre än Storbritannien,
även om Storbritannien inte heller fungerar felfritt.
Dessa är de frågekriterier som man använder i metoden:
• I vilken utsträckning har man bedrivit nationell forskning i frågan?
• I vilken utsträckning finns det en professionell och en politisk
medvetenhet om problemets storlek och dess könsbaserade
karaktär?
• I vilken utsträckning är välfärdsarbetare utbildade för att
handskas med denna fråga?
• I vilken utsträckning är de tjänster de erbjuder direkt relaterade
till frågan?
Trots svåra och troligen tilltagande problem i det brittiska välfärdssystemet
finns det med hänsyn på alla ovanstående punkter, bättre
förutsättningar att handskas med rasism än i det svenska. Som jag
har visat i tidigare arbeten kan detta även gälla hur man hanterar
mäns våld mot kvinnor och mäns sexuella våld mot barn (Pringle,
2002; 2005). Jag har dessutom velat visa att vissa andra nordiska
system – tydligast det danska – skulle stå sig klart sämre än det
svenska i en jämförelse efter ovanstående kriterier, både vad gäller
hur de motarbetar rasism/etnisk diskriminering och hur de motarbetar
könsbaserat våld (Balkmar och Pringle, 2005a, 2005b, 2005c;
Iovanni och Pringle, 2005a, 2005b, 2005c; Balkmar et al, 2005 10 ).
Vad gäller en jämförelse mellan det svenska välfärdssystemet och
det brittiska kring frågan om rasism/etnisk diskriminering så vill
jag visa på ett särskilt viktigt exempel: utbildningen och träningen
av socialarbetare. På det hela taget, och med mycket få undantag,
tycks det inte finnas någon som helst motsvarighet i något av de
nordiska länderna till den träning som bedrivs i Storbritannien i hur
man genom socialt arbete kan motverka etnisk diskriminering och
rasism. Trots färska försök att begränsa den här träningen i Storbritannien
så förblir den viktig, åtminstone i den etiska utbildning
som ingår i alla professionella utbildningar i socialt arbete i landet.
Faktiskt tycks det som om både tanken på och genomförandet av
en uttalad ”anti-diskrimineringsträning” (d.v.s. en träning som tar
10 Vad gäller Danmark och Sverige i förhållande till frågor om etnicitet, jfr också Siim (2004).
Vid tidpunkten för denna uppsats färdigställande (februari 2006) kan det också vara av vikt
att påpeka, att vare sig den svenska eller den brittiska pressen ännu valt att reproducera de
ökända karikatyrerna från den danska tidningen Jyllands Posten som orsakade omfattande
och mer eller mindre världsomspännande protester.
241