här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 Bilden kompliceras dock av att jämställda relationer mellan kvinnor och män är en del av en (oftast) outtalad måttstock som de ”avvikande” mäts med. Familjerättssekreterarna följer inte bara över- och underordningsnormer för kön, utan även jämställdhetsnormer 35 då de pratar om våld i heterosexuella parrelationer. Av diskussionen ovan framgår att det går att töja kategorin normal far så att den kan rymma ett visst våldsutövande. Det finns dock gränser för hur mycket våld en far kan utöva om han ska betraktas som normal. Man kan uttrycka det som att den far som går till överdrift och är (upplevs och tolkas som) för ”manlig” – aggressiv, dominerande, våldsam – bryter för mycket med jämställdhetsnormer och kvalificerar sig därmed som en ”avvikande” och våldsam far. 36 I och med att offer-förövardikotomin också är en könsdikotomi bidrar ”invandrarbakgrund” till offerlikhet respektive förövarlikhet. Eftersom jämställdhet är en etnisk markör – ett tecken på svenskhet – och (en del) ”andra kulturer” tolkas och upplevs som patriarkala bidrar en viss utländsk bakgrund till att förstärka moderns offerlikhet och faderns förövarlikhet. På så sätt blir även en könad offer-förövardikotomi rasifierande. Genom dessa offer- och förövarskalor blir det lättare att definiera en far med en viss utländsk bakgrund som en våldsam (och därmed ”avvikande”) far, jämfört med att definiera en vit, ”svensk” far som våldsam. Det blir också lättare att definiera en mor med en viss utländsk bakgrund som en våldsutsatt (och därmed ”avvikande”) mor, jämfört med att definiera en vit ”svensk” mor som våldsutsatt. I sin diskussion om hur olika former av ojämlikhet sammanflätas och interagerar med varandra i organisationer framhåller Joan Acker och Donald van Houten att i en specifik ojämlikhetsregim (regime of inequality) kan det finnas skillnader i hur synlig eller osynlig respektive legitim eller illegitim en viss form av ojämlikhet är (se Acker 2000; Acker och van Houten 1999. Jfr West och Fenstermaker 1995). Det mönster av rasifierande offer- och förövarskalor som beskrivs ovan kan tolkas som ett uttryck för en social ordning där ojämlikhet knuten till etnicitet/kultur både är 35 Här görs ingen skillnad mellan jämlikhets- och jämställdhetsnormer, utan begreppet jämställdhetsnormer används i en tämligen allmän mening: för att beteckna normer som föreskriver jämlika relationer mellan kvinnor och män. Begreppet är valt för att föreställningarna om jämlikhet mellan kvinnor och män bör tolkas mot bakgrund av jämställdhetsideologi och –politik. För en problematisering och diskussion om olika konstruktioner av jämställdhet i svensk offentlig politik, se exempelvis Magnusson (2000). 36 Då en våldsutövande far är igenkännbar både som en ”normal” och en ”manlig” far så länge han utövar ett ”måttligt” våld mot sin kvinnliga partner/medförälder kan könade över- och underordningsnormer sägas ha ett starkare genomslag än jämställdhetsnormer. 200
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… mer osynlig och mer legitim än könad över- och underordning. En officiellt understödd jämställdhetsnorm gör att en ”för” tydlig manlig överordning respektive kvinnlig underordning blir både illegitim och synlig. Det återkommande talet om att ”invandrade män” inte lyssnar på kvinnor tyder också på detta. När det gäller etnicitet/invandrarskap framstår det tvärtom som relativt oproblematiskt för vissa av informanterna att framställa ”svensk” kultur som norm och överlägsen ”andra” kulturer. Vad detta innebär för olika fäders och mödrars möten med familjerättssekreterare, och hur kön och etnicitet/ras interagerar i konkreta möten mellan brukare och professionella är dock inte givet utan måste undersökas närmare i empiriska studier. Klart är dock att i den här kontexten är rasifiering genom patologisering nära knuten till konstruktioner av kön. Osynliga andra Hittills har det explicita användandet av kulturella skillnader som tolkningsram stått i fokus. Som tidigare framgått är talet om kulturella skillnader dock inte alltid närvarande i materialet. I vissa intervjuer aktualiseras frågan om etnicitet/kultur över huvud taget inte explicit. Betyder det att dessa familjerättssekreterare inte ägnar sig åt rasifierande praktiker, eller att rasifierande processer inte pågår i de organisatoriska sammanhang där de befinner sig? I det här avsnittet argumenteras det motsatta. Närmare bestämt att det är just osynliggörandet av ojämlikhet kopplad till etnicitet/kultur som fungerar rasifierande. Ytterligare en ingång till ojämlikhetsskapande processer i organisatoriska och professionella sammanhang är att fokusera på de vardagliga handlingar människor i organisationen utför för att hålla organisationen i gång, som att anställa medarbetare, utvärdera prestationer och så vidare (se Acker 1990; Acker 2000; Acker och van Houten 1999). En vardaglig aktivitet i det familjerättsliga sammanhanget är organiseringen av samarbetssamtal och som diskuterats ovan återkommer informanterna till det tvåkönade arbetslaget som ett ideal. De betonar hur viktigt det är att ha tillgång till både den kvinnliga och manliga ”koden” eller ”kulturen”. Med tanke på talet om kulturella skillnader mellan invandrare och svenskar kan man kanske förvänta sig liknande resonemang om behovet av att ha tillgång till ”båda kulturerna” genom att ha både ”svenska” samtalsle- 201
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 7 and 8: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?