här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 260 polisbilen Det här är orättvist, det här är misshandel i Sverige. I polisbilen säger polisen: Du ska ut från det här landet, jag ska se till att ni ska ut ur landet. Jag säger att han inte kan utvisa mig, för jag har inte gjort något olagligt. Jag har jobbat, jag är svensk medborgare. Han säger massor med konstiga grejer, du ska få se säger han. Partnern var lugn, han lugnade ned mig och säger: Om du inte tagit några droger får du gå hem. Men jag säger: Titta, titta vad ni gjort med mig. Jag har gråtit, jag är slagen. Min panna var svullen hela kroppen gjorde ont. På polisstationen säger dom åt mig att ta av mig mina kläder. Jag står i kalsongerna. En av dem drog ned mina kalsonger till knäna, jag var naken. De gick genom mina kläder. De hittade ingenting. Då frågade de mig efter ID-kort så jag sa att det ligger i min plånbok. Då sa polisen: Jag frågade ju efter ID-kort. /…/ Han tog mitt ID-kort och gick och kolla. När han kom tillbaka var han arg. När han kom tillbaka så kastade han ID-kortet så här och sa: Fan också, vi har ingenting på dig. Varför fick jag inte ID-kort från början? Du frågade inte efter det från början, sa jag. Du kränkte mig inför alla för att jag är en svart man, för att jag är invandrare, så som du gjorde mot mig kan du inte göra mot någon svensk. Då kastade han ID-kortet och gick. – Nu får du gå in för något annat säger den arga polisen innan han går. [våldsamt motstånd] Jag grät och skrek. De låste in mig i en cell, jag mådde jättedåligt. Jag tog ju ned händerna för att skydda mig för jag trodde att de skulle plantera droger på mig. Efter en timme så öppnar de dörren och säger att jag ska komma. Jag försöker ta mig upp men faller tillbaka… – Snälla kan du hjälpa mig, frågar jag. Efter ett tag kommer de och hjälper mig med handen. De bara skrattar de som var där. Jag ber om kallt vatten och handduk. – Du kan gå ut och rulla dig i snön, säger någon och alla skrattar. Efter ett tag får jag vatten. Jag ville anmäla den här mannen, för att blivit kränkt, diskriminerad, misshandlad. Han som tog emot anmälningen sa att det inte går att anmäla mot kränkning men att det fanns ett bättre ord. – Ok, vilket ord? – Förtal.
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… – Så betyder förtal alla de ord han sa till mig och allt han gjorde med mig? – Ja. – Så, skriv förtal. Två dagar senare får jag ett brev om att man lagt ned förundersökningen. (Intervju med Adu 2005-02-11) Drogmisstanken försvinner och istället anklagas informanten för våld mot tjänsteman. Genom Adus erfarenhet går det att följa diskrimineringsprocessens stadier. Kränkningen börjar med verbala hot men allteftersom överlappas dessa hot med våld, löften, tystnader, hån och ignorans. Med referatet beskriver Adu också känslan av instängdhet som inte bara infinner sig i häktet utan genom hela situationen där hans kropp och tal hela tiden begränsas och utsätts för korrigeringar och hinder. I citatet säger Adu att polisen inte ville veta vem han var. Vid upprepade tillfällen försöker han visa ID-kort och berätta om hans arbete som bland annat handlar om drogförebyggande arbete med ungdomar. Båda dessa uppgifter skulle ha gjort Adu till en individ men han fick ingen chans att berätta det. För upprätthållandet av relationen mellan Adu och polisen fortsätter polisen att anonymisera honom och genom den praktiken blir också existensvillkoret för situationen tydlig: Så länge polisen inte tillåter Adu att vara ett subjekt kan maktordningen upprätthållas. Exemplet med Adu och mer generellt den etniska diskrimineringen ingår i, och kan betraktas som, en belägringsprocess som hör samman med att medvetandegöra och uppmärksamma individen på en tillskriven olikhet. Att denna finns med som ett undantag. Den belägrade Andra kan aldrig bortse från det undantagstillstånd som gäller för henne. För den utsatta blir det ständiga undantagstillståndet normaliserat. Hon tvingas leva och förhålla sig till vetskapen om att hennes existensvillkor innebär att hon är undantagen det normala. Undantagen erkännandet I intervjuerna möter jag en struktur som visar sig genom reflexmässiga utsagor. Den intervjuade vill visa sin trovärdighet genom att övertyga mig om att han/hon är en skattebetalare, har gjort rätt för sig, alltid har jobbat. Det belyser informanternas föreställningar om 261
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?