här - Government Offices of Sweden

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37
Mönstret att våld kopplas ihop med ”andra” kan även ses när
barns utsatthet för våld kommer på tal. 22 Mot bakgrund av kunskapen
om sambanden mellan mäns våld mot vuxna kvinnor och mäns
våld mot barnen i familjen fick informanterna frågor om detta. I
vissa svar på den typen av frågor tenderar fysiskt våld mot barn
(från fäder) att i högre grad associeras med vissa ”invandrarfamiljer”:
Jag träffar barn som också fått stryk. Så det finns alla, visst. Men om
du frågar om huvudtendensen, så... är det kvinnan. Barnen har... vad är
misshandel?
Maria: Fysiskt våld tänker jag.
Det finns säkert barn som har fått smällar. Och i invandrarfamiljer...
den typen av familjer, från starkt patriarkaliska system, där självklart,
har det säkert... förekommit. Men där kanske inte ens kvinnan anser
att det är så märkvärdigt så att det behöver tas upp.
Här bör också noteras att även om familjerättssekreterare liksom
andra professionella har en skyldighet att se till att misstankar om
att barn far illa utreds ordentligt så framställs barns utsatthet för
fysiskt våld här som något man kan utgå ifrån, men inte nödvändigtvis
måste utreda. 23
Den tolkningsram som här diskuteras implicerar att ”svenska”
män/fäder generellt är annorlunda än ”invandrade”, inte (lika) patriarkala,
och att ”svenskhet” överensstämmer med officiellt
påbjudna normer om jämställdhet och respekt för barns rättigheter.
Jämställdhet och ”barnvänlighet” kan på det sättet ses som etniska
och rasifierande markörer (de los Reyes 1998; de los Reyes m.fl.
2003). 24 Därigenom blir relationerna mellan kön, ålder, makt och
22 Enligt de undersökningar om som genomfördes på uppdrag av Kommittén mot
barnmisshandel är en svag familjeekonomi den faktor som har starkast samband med
barnmisshandel. Studien av mellanstadieelever fann att utlandsfödda barn något oftare
uppger att de utsatts för våld av vuxna i hemmet (7,6 procent) än vad svenskfödda barn gör
(6,3 procent). Mest våld rapporterades av utlandsfödda pojkar (9 procent) följda av
svenskfödda pojkar (8 procent), utlandsfödda flickor (7 procent) och svenskfödda flickor
rapporterade minst våld (5 procent). Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda utan
ligger inom slumpvariationen. Studierna fann även att utlandsfödda flickor är något mer
utsatta för sexuella övergrepp än svenska, men skillnaden försvinner när man tar hänsyn till
ekonomiska förhållanden. Se SOU 2001:18, 80.
23 Jfr de los Reyes diskussion om kulturisering som ett skäl till att bortse från övergrepp mot
”de andra” (de los Reyes 2003).
24 Jfr Eduards (2002, 122) om jämställdhetspolitikens nationalistiska undertoner. Se även
Elias och Scotsons (1965) klassiska diskussion om hur positiva karaktärsdrag kopplas till den
egna gruppen, medan negativa generaliseras till ”de andra”.
192