här - Government Offices of Sweden

SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering…
sina erfarenheter, till exempel i en forskningsintervju, är ett sätt att
presentera sig själv (Goffman 1974). Då familjerättssekreterarna
etablerar och försvarar sig själva som innehavare av moraliskt
acceptabla identiteter är det också en professionell identitet som står
på spel. Forskningsintervjun kan därför i en mening förstås som en
professionell kontext där informanterna ”gör” organisation och
profession och de förhåller sig till mer eller mindre uttalade professionella
normer och ideal (se vidare Eriksson och Eriksson 2003;
Eriksson 2003). 45
Den norm för professionalitet som dominerar materialet som
helhet kan sägas utgå från neutralitet. Samtliga informanter förhåller
sig – om än på lite olika sätt – till ett professionellt ideal som
innefattar distans, objektivitet och (köns)neutralitet. 46 En av informanterna
talar exempelvis om partiskhet som något man bör
”komma runt” i utredningssituationen:
Sedan gör ju inte jag... i samtalet gör ju inte jag någon värdering av det
jag hör. Utan båda har ju rätt att uttrycka sin åsikt. Under det här
informationsinsamlandet så är jag, alltså väldigt neutral i mitt förhållningssätt.
[…] Så att under det här informationsinsamlandet så har
båda rätt att uttrycka sin åsikt. Skulle pappa inte sitta i rummet när jag
pratar med mamma om det våld som har förekommit där, då skulle han
ju lätt kunna tro att jag bara köper hennes version av allt som har hänt.
Men eftersom han sitter i rummet och jag […] kommer att prata med
honom om samma sak, så kommer jag runt partiskheten. Sedan, det jag
hamnar i sedan då, när jag är färdig med informationsinsamlandet, det
är att jag ska göra någon slags bedömning av vad som är bäst för deras
barn. Och då, då händer det ju att jag säger att på grund av det våld
som har förekommit i familjen, så är det inte lämpligt att de här föräldrarna
träffas i samband med överlämnande, hämtning och lämning till
exempel.
Informanten förutsätter att ett neutralt förhållningssätt – där utredaren
i samtalssituationen inte gör någon värdering av det som sägs
– ger bättre underlag för utredningen. Det neutrala informationssamlandet
blir med andra ord förutsättningen för att göra en riktig
bedömning av vad som är bra för barnet i fråga. I linje med detta
45 Jag förstår tal som en social praktik och förutsätter att jag genom analysen av dessa
praktiker kan få en inblick i hur de kan gå till även utanför intervjusammanhanget. Jfr Frønes
(2001, 87ff) diskussion om berättelser som kulturprodukter och som å ena sidan skapade i
en specifik kontext och å andra sidan kopplade till en mängd relationer och processer,
respektive Giddens (1984) om ”vetande” (knowledgeable) sociala aktörer med kunskap om
sin sociala värld.
46 Här finns paralleller till Carin Holmbergs och Christine Benders studier av hanteringen av
mäns våld mot kvinnor inom socialtjänsten, se Holmberg och Bender (1998); Bender (1999,
99).
205