här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 Under perioden 1990–99 kom 88 procent av offren (144 kvinnor) och 84 procent av gärningsmännen (139 män) från Europa – 70 procent respektive 63 procent om vi begränsar oss till svenska offer och gärningsmän. Oavsett hur representativ statistiken är när det gäller de exakta proportionerna för de olika etniska grupperna så menar jag att man måste dra slutsatsen att det mesta dödliga, könsbaserade våld som förekommer i Sverige utövas av män från den dominerande etniska majoritetsgruppen mot kvinnor i samma grupp. Detta faktum tycks (konstigt nog?) inte förekomma i det mesta av medierapporteringen i Sverige om etniska minoritetsgrupper och våld. Statistiken handlar förstås om våld mot vuxna snarare än föräldrars våld mot barn. Men den måste ändå sägas kasta rimligt tvivel över förenklade resonemang där män i etniska minoritetsgrupper antas stå för en oproportionerligt stor andel av våldet i Sverige. Som helhet vill jag påstå att de uttalade offentliga diskurserna, lika väl som de som kommer till uttryck i några av mina intervjuer och i den officiella litteraturen om våld och etniska minoritetsgrupper, är exempel på maktrelationer som centreras kring kön, ålder och etnicitet. Alla tre aspekterna samspelar på komplexa och ibland motsägelsefulla sätt. Dessa diskurser kan dessutom ha en kumulativ effekt då de drar bort uppmärksamheten från det förtryck som dominerande grupper i det svenska samhället står för – grupper som, t.ex., den svenska, etniska majoritetsgruppen och/eller män. Detta är också den slutsats som nås i andra analyser av mitt material, där frågor kring kön och ålder står mer i fokus. Det finns många andra saker i mitt material som hade kunnat diskuteras i sammanhanget, inklusive de tjänster (eller snarare den brist på tjänster) som står ensamma flyktingbarn till buds, och den (eventuella) överrepresentationen av barn och ungdomar från etniska minoritetsgrupper inom den svenska omsorgen. Men den genomgång jag hittills gjort räcker för att visa att det finns ett stort behov av att förändra de diskurser kring etnicitet som för närvarande kommer till uttryck bland yrkesverksamma inom välfärdssystemet och inom policy-skapande och forskning. Alternativa diskurser, som ifrågasätter grundläggande antaganden om både välfärdssystemet och det svenska samhället i stort, saknas. Detsamma gäller t. ex. diskurser som ifrågasätter antaganden som att det svenska systemet och samhället i allmänhet är liberalt, och att rasism endast förekommer sällan. 236
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… En förklaring till rasismen och den etniska diskrimineringen i det svenska välfärdssystemets och den svenska statens maskineri Hur kan vi förstå att rasistiska föreställningar påverkar den svenska statens välfärdssystem? När de försökte svara på den här frågan menade flera av mina respondenter som var yrkesverksamma inom fältet samt vissa som var ansvariga för policybeslut, att Sverige ända tills ganska nyligen varit ett rätt så ”homogent” samhälle. På så sätt försökte de förklara varför statliga myndigheter (ex. välfärdsbyråkratier) och privata företag upplever det som besvärligt att anpassa sig till en heterogen befolkning. I viss utsträckning tycks denna diskurs spegla livsvillkoren i Sverige, jämfört med t.ex. Storbritanniens historia. Å andra sidan kan man säga att detta ”homogenitetsskäl” använts väl ofta, med tanke på att Sverige faktiskt aldrig har varit stängt för omvärlden. Historiskt sett kan man ju komma att tänka på det förtryck som den svenska staten utsatt vissa etniska grupper för, som till exempel resande (”tattare”), romer, finnar och – sist men inte minst – samer (Pred, 2000). Det senare fallet kan sägas representera ett slags kolonialism som man skulle kunna hävda lever vidare än i dag (jfr också t.ex. Catomeris, 2004; Svanberg & Tyden, 1999). I dagsläget har det också, sedan fyrtio år tillbaka, förekommit en omfattande invandring i Sverige från utomeuropeiska länder, något som började med arbetskraftsinvandringen från södra Europa och Turkiet (Pred, 2000). Hur länge kan en diskurs leva vidare som påstår att Sverige inte har haft tillräckligt med tid att lära sig leva med kulturell mångfald? Sveriges påstått ”oerfarna” förhållande till invandring jämförs ofta med Storbritanniens mer ”erfarna”. Men motsvarande arbetskraftsinvandring i Storbritannien började under sent 1940-tal, med andra ord inte särskilt mycket tidigare än den svenska. Som jag ser det är det mer fruktbart att försöka förstå den relativt rigida monokulturella atmosfären i svenska statliga institutioner, utifrån framväxten av den svenska välfärdsstaten. Från 1920talet fram till och med 1950-talet sågs ett ”vetenskapligt”, djupt funktionalistiskt och med social ingenjörskonst skapat statsprojekt som grundläggande för konstruktionen av ”folkhemmet” (Gould, 1988; Kugelberg, 1999). Det gick nästan så långt att ”staten” och ”samhället” blev samma sak, ideologiskt sett. Detta statsprojekt skapade ett välutvecklat välfärdssystem – i ett land som industrialiserats så sent som under de första åren av 1900-talet. Detta måste 237
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?