här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 svenska majoritetsgruppen. Det är sådana diskurser som jag menar borde diskuteras och undersökas ännu mer av forskningen. Genom hela det här kapitlet har jag använt Storbritannien som en kontrast till Sverige. Det är viktigt att inte överdriva Storbritannien som en positiv kontrast. Som många av oss som har arbetat inom och forskat kring den engelska barnomsorgen vet, så är det systemet djupt präglat av rasism, sexism och åldersdiskriminering (Pringle, 1995). Det är dessutom fortfarande så, att det övergripande samhälleliga engagemanget är mycket större i Sverige (och för den delen i alla de nordiska välfärdssystemen) än i Storbritannien. Det är helt klart så, att de flesta välfärdsåtgärder i Sverige (som till exempel fattigdomsbekämpning, barndaghem, föräldrastödjande åtgärder), också efter nedskärningar, fortfarande är överlägsna sina brittiska motsvarigheter (Pringle, 1998; Micklewright & Stewart, 2000). Men trots detta framstår det brittiska systemet som mer positivt än det svenska i vissa centrala frågor (detta gäller också andra nordiska välfärdssystem – jfr Pringle, 1998; Pringle och Harder, 1999). Jag menar att välfärds- och (mer allmänt) samhällsinitiativ mot rasism är ett viktigt exempel på ett område där Storbritannien på många sätt framstår som mer lyhört än Sverige. Jag har utvecklat en metod för en jämförande analys av välfärdssystem som fokuserar på hur dessa system hanterar förbrytelser mot vad jag, efter Maud Eduards, kallar ‘kroppslig integritet’. Under denna rubrik inkluderar jag inte bara våld mot kvinnor eller våld mot barn, utan också rasism. Metoden består i en uppsättning nyckelfrågor som måste ställas om välfärdssystemen och om samhällena i stort. Trots att metoden främst utvecklades som ett sätt att jämföra olika välfärdssystems sätt att bemöta våld mot kvinnor och barn (Pringle, 2005; Hearn och Pringle, 2006), är den lika användbar när det handlar om rasism i alla dess former. Med utgångspunkt i metoden har jag velat mena, att när det handlar om frågor om välbefinnande i samband med ”kroppslig integritet” behöver man – i viss utsträckning – vända upp och ner på de ”vanligare”, jämförande välfärdsmodellerna. 9 Sådana tenderar att rangordna de nordiska länderna högst, och Storbritannien lägst, bland de europeiska välfärdssystemen. Med andra ord: när det gäller flera viktiga aspekter av ”kroppslig integritet” (inklusive hur framgångsrikt olika välfärdssystem hanterar den rasism som möter de som använder sig av välfärdstjänsterna) 9 Den vanligaste och mest inflytelserika av liknande modeller är den som har skapats av Esping-Andersen (1990, 1996, 2003). 240
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… fungerar de nordiska länderna generellt sett sämre än Storbritannien, även om Storbritannien inte heller fungerar felfritt. Dessa är de frågekriterier som man använder i metoden: • I vilken utsträckning har man bedrivit nationell forskning i frågan? • I vilken utsträckning finns det en professionell och en politisk medvetenhet om problemets storlek och dess könsbaserade karaktär? • I vilken utsträckning är välfärdsarbetare utbildade för att handskas med denna fråga? • I vilken utsträckning är de tjänster de erbjuder direkt relaterade till frågan? Trots svåra och troligen tilltagande problem i det brittiska välfärdssystemet finns det med hänsyn på alla ovanstående punkter, bättre förutsättningar att handskas med rasism än i det svenska. Som jag har visat i tidigare arbeten kan detta även gälla hur man hanterar mäns våld mot kvinnor och mäns sexuella våld mot barn (Pringle, 2002; 2005). Jag har dessutom velat visa att vissa andra nordiska system – tydligast det danska – skulle stå sig klart sämre än det svenska i en jämförelse efter ovanstående kriterier, både vad gäller hur de motarbetar rasism/etnisk diskriminering och hur de motarbetar könsbaserat våld (Balkmar och Pringle, 2005a, 2005b, 2005c; Iovanni och Pringle, 2005a, 2005b, 2005c; Balkmar et al, 2005 10 ). Vad gäller en jämförelse mellan det svenska välfärdssystemet och det brittiska kring frågan om rasism/etnisk diskriminering så vill jag visa på ett särskilt viktigt exempel: utbildningen och träningen av socialarbetare. På det hela taget, och med mycket få undantag, tycks det inte finnas någon som helst motsvarighet i något av de nordiska länderna till den träning som bedrivs i Storbritannien i hur man genom socialt arbete kan motverka etnisk diskriminering och rasism. Trots färska försök att begränsa den här träningen i Storbritannien så förblir den viktig, åtminstone i den etiska utbildning som ingår i alla professionella utbildningar i socialt arbete i landet. Faktiskt tycks det som om både tanken på och genomförandet av en uttalad ”anti-diskrimineringsträning” (d.v.s. en träning som tar 10 Vad gäller Danmark och Sverige i förhållande till frågor om etnicitet, jfr också Siim (2004). Vid tidpunkten för denna uppsats färdigställande (februari 2006) kan det också vara av vikt att påpeka, att vare sig den svenska eller den brittiska pressen ännu valt att reproducera de ökända karikatyrerna från den danska tidningen Jyllands Posten som orsakade omfattande och mer eller mindre världsomspännande protester. 241
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 149 and 150:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?