här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 samarbetssamtal, ett slags medling, och genom formella avtal. 10 Sedan 1991 är kommunerna skyldiga att erbjuda samtal under sakkunnig ledning för föräldrar som vill försöka komma överens kring gemensamma barn. Förutom dessa frivilliga samtal kan samarbetssamtal också genomföras efter remiss från domstol. Är föräldrarna överens kan föräldrarna alltså också skriva ett avtal om vårdnad, boende eller umgänge. 11 I praktiken är det familjerättssekreterare som genomför samarbetssamtal och handlägger avtal och den här artikeln fokuserar alltså den professionella grupp som från lagstiftarens sida förväntas agera problemlösande. Vid en tvist om vårdnad, barns boende eller umgänge är rätten skyldig att se till att barnets förhållanden blir ordentligt utredda (6 kap. 19 § FB). Socialnämnden ska alltid ges tillfälle att yttra sig, och om nämnden har upplysningar som kan vara av betydelse för bedömningen är den skyldig att lämna information till rätten. Om det behövs en ytterligare utredning kan rätten ge socialnämnden i uppdrag att genomföra denna. I praktiken är det handläggare inom socialtjänsten – familjerättssekreterare – som utreder. På många håll i landet är dessa knutna till en särskild enhet inom socialtjänsten med flera handläggare, men på mindre orter kan det familjerättsliga arbetet utgöra en del av en heltidstjänst. 12 Familjerättssekreterarnas arbete är av betydelse för ett stort antal barn och deras föräldrar. Varje år berörs knappt 50 000 barn av en separation mellan föräldrarna och i dag har minst en fjärdedel av svenskfödda 17-åringar upplevt separation (SCB 2003:1.2; SCB 2004). Under 2004 var ungefär 6 800 barn och ungdomar i åldrarna 0–17 föremål för en utredning om vårdnad, boende eller umgänge (vilket motsvarar ca 35 barn/ungdomar per 10 000 i denna åldersgrupp). Föräldrar till ungefär 19 000 barn deltog i samarbetssamtal (motsvarar ca 103 per 10 000) och ungefär 4 200 avtal om vårdnad, boende eller umgänge tecknades (se Socialstyrelsen 2005). 10 5 kap. 3 § SoL respektive 6 kap. 6 §, 14a §, 15a § FB. Se även SOU 1995:79, 139; Prop. 1997/98:7, 38, 80. 11 För att avtalet ska gälla krävs att det godkänns av socialnämnden. Ett godkänt avtal är juridiskt bindande och har samma verkan som en dom (6 kap. 6 §, 14a §, 15a § FB). Detta innebär att om avtalet bryts kan en missnöjd förälder kräva att exempelvis ett avtalat umgänge verkställs på samma sätt som en dom kan verkställas. I praktiken är dock sådana rättsliga processer knappast ett effektivt sätt att se till att ett avtal följs. För att ett avtal ska fungera i det vardagliga livet krävs med andra ord en genuin överenskommelse mellan föräldrarna. 12 Det förekommer också att fristående utredare/konsulter anlitas av socialnämnden. 186
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… Empiriskt underlag Underlaget för analysen av familjerättssekreterarnas arbete kommer framför allt från en avhandling i sociologi som behandlar hanteringen av fäders våld (Eriksson 2003). 13 Avhandlingen undersöker vad konstruktioner och konstruerandet av kön, släktskap och ålder betyder för hanteringen av fäders våld mot medföräldrar/mödrar och barn. Undersökningen genomförs i tre delstudier. Den första fokuserar den offentliga politiken under 1990-talet och dess hantering av frågan om fäder med en våldsproblematik. Den andra vad fäders våld betyder för, och hur det kan hanteras i, mödrars/medföräldrars vardag efter separationer. Den tredje delstudien undersöker familjerättssekreterares hantering av fäders våld. Det är i första hand det empiriska underlaget och resultaten från denna studie som ligger till grund för analysen i detta kapitel. Några av de viktigaste skälen till att avhandlingen kom att fokusera på just familjerättssekreterare var kunskapen om könsasymmetrin när det gäller våld i heterosexuella parrelationer (att det oftast är män som använder våld mot kvinnor 14 ) samt det i dag väl dokumenterade sambandet mellan mäns våld mot vuxna kvinnor och mäns fysiska, psykiska och sexuella våld mot barnen i dessa familjer (se Edleson 1999; Hester m.fl. 2000). Det var också viktig kunskap att våldet inte nödvändigtvis upphör vid en separation (se Fleury m.fl. 2000). Vidare visar forskningen att våldsutsatta kvinnor som också är mödrar och delar föräldraskapet med den våldsamme mannen kan ha en särskilt utsatt situation på grund av de juridiska rättigheter mannen har i kraft av sin position som förälder (Hester och Radford 1996). Familjerättssekreterares praktik är med andra ord av central betydelse för både våldsutsatta barns och mödrars möjligheter att få skydd och trygghet (se vidare Eriksson 2003). Det empiriska underlaget består av tematiskt strukturerade intervjuer med tio familjerättssekreterare, åtta kvinnor och två män, från åtta arbetsplatser runt om i Sverige. En av informanterna har som vuxen invandrat till Sverige från ett nordeuropeiskt land. 13 Avhandlingen redovisar bland annat resultat från forskningsprojektet ”För barnens bästa” Kön, våld och föräldraskap vid skilsmässor och separationer som pågick 1997–2001 och finansierades av Brottsofferfonden. 14 För en översikt över debatten om könsasymmetri i våldsanvändning, förekomsten av kvinnors våld mot män samt tolkningar av olika surveyundersökningar och mätinstrument för våld i parrelationer, se t.ex. Dobash och Dobash (2004). 187
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 94 and 95:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?