här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 beskriver den givna situationen och vilka effekter det fått i deras vardag. Erfarenheterna belyser jag genom begreppen undantag, belägring och hopp. Material och metod Artikeln är en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering. Det problematiska med begreppet upplevd diskriminering är att det tenderar ta udden av den kränkande erfarenheten. Det positionerar individen i ett fält där hennes trovärdighet kan ifrågasätts och händelserna förringas (jfr Essed 2005:63). Upplevd ska i det följande inte förstås som något annat än en erfarenhet av en faktisk händelse med vardagliga effekter. Varje möte bär med sig förväntningar på den Andra. Dessa förväntningar och förförståelser kan beskrivas i termer av stereotyper som i sig inte behöver vara diskriminerande men de strukturerar uppfattningen om den Andra. När den Andra inte tillåts förändras eller när bilden av den Andra inte ifrågasätts skapas strukturer som gör att den som har tolkningsföreträde kan uppträda inom ramen för sina egna föreställningar utan att erkänna den Andra som en individ. En stereotyp blir diskriminerande när den används för att utöva och reproducera makt. Det är de senare händelserna som jag vill frilägga och analysera. De blir exempel på hur polisens praktiker har diskriminerande effekter och konsekvenserna kan avläsas i den utsattas vardag. Vidare är vardagligheten som förståelseram kring de intervjuades erfarenheter något som kan ifrågasättas. Mötet med en diskriminerande polis är i vissa fall en enskild händelse och i andra fall är den återkommande. En av de jag intervjuat, Diana som är egenföretagare, trodde att hennes erfarenheter var unika för henne och hennes familj. När jag berättade om tidigare intervjuer för henne blev reaktionen först en slags lättnad över att hon inte är ensam. Vid närmare eftertanke blev reaktionen att det skrämde henne ännu mer. Det betydde att hennes erfarenhet inte var unik utan återkommande, med den gemensamma nämnaren att det drabbade dem vars utseende uppfattats som icke-svenskt av polisen. I andra samtal är det en enskild händelse som utgör erfarenheten som strukturerar individens framtida tillvägagångssätt. I båda fallen får det effekter i vardagen. De återverkar som minnen som får konsekvenser i sammanhang som överskrider de specifika situationer där 250
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… kränkningen ägt rum. Av den anledningen har de intervjuade också skapat praktiker för att kunna hantera eller undvika framtida möten med polisen. Jag vill i samband med den diskussionen också redogöra för de intervjuades tankar om motstånd och strategier för framtida möten med polisen. Att inte bli tagen på allvar eller känna sig utsatt i kommunikationen med polismyndigheten får effekter som bär långt utöver det tillfälle där diskrimineringen äger rum. Det som framträder ur samtalen är en vardaglighet där etnisk diskriminering och rasism inte är isolerade företeelser utan aktiva upprepande skeenden som återkommer dels genom att man tar del av andras berättelser men också i de intervjuades dagliga liv. Därför ska den etniska diskrimineringen förstås i termer av vanlighet och vardaglighet (se Essed 1991, jfr Mattsson & Tesfahuney 2002). 3 Rapporten bygger på samtalsintervjuer och närläsningar av 65 anmälningar mot polisen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Anmälningarna till DO valde jag ut för att de kunde sorteras in i olika kategorier, utifrån anmälningsbeskrivningen. Det handlade om våld, ignorans, påstådda trafikförseelser, ovilja att ta emot anmälan, felaktiga gripanden och omotiverade visitationer. Det var utifrån det här materialet som jag inledningsvis sökte personer för intervjuer. Efterhand fick jag kontakt med nya intervjupersoner genom att den intervjuade kunde meddela om etniska diskrimineringar som drabbat deras vänner. Alla namn är fingerade och i de fall det varit möjligt har jag använt utsagor om andra erfarenheter än de som personen anmält till DO. 4 I rapporten återkommer de intervjuades erfarenheter som korta eller längre referat. Dessa kan läsas både som specifika och generella utsagor om etnisk diskriminering i möte med polisen. Specifika i den mening att händelsen är en unik erfarenhet uppfattad av en individ men också generell i den mening att det kränkande mönstret återkommer i nästa referat, i nästa redogörelse. 5 Vid intervjuerna har jag låtit samtalen styras av informanten. Den 3 Den här artikeln handlar om erfarenheter av polisens diskrimineringar men jag vill påpeka att samtalen, som ofta varit av livsloppskaraktär, också skulle kunna beskriva den invandrargjorda individens erfarenheter av andra diskriminerande situationer. 4 Sammantaget har jag intervjuat 17 personer (11 män och 6 kvinnor). Av dessa har 9 anmält den diskriminerande handlingen till DO. Övriga har jag kontaktat genom att jag fått vetskap om att de blivit utsatta för polisens diskrimineringar. En person har bidragit med erfarenheter som anhörig och ytterligare en person har bidragit genom erfarenheter erhållna i arbetet med att hjälpa våldsutsatta kvinnor. 5 I Sverige inifrån: röster om etnisk diskriminering (SOU 2005:41) finns ett avsnitt om erfarenheter av polis och rättsväsende. De erfarenheter som fokusgrupperna berättar om kan jämföras med den tematik som jag funnit bland de intervjuade i den här artikeln. 251
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 110 and 111: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 159 and 160:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?