här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 intervjuade har talat under rubriken Etnisk diskriminering i möte med polisen och därifrån kopplat samtalet till sina egna erfarenheter. Min roll i samtalen har varit att aktivt söka erfarenheterna från tidigare intervjuer, just för att kunna kommentera andras upplevelser och att de intervjuade sammantaget skulle kunna omtala de kränkningar som de utsatts för. Undantagen lagen Att bli undantagen (fråntagen sina plikter, men även sina rättigheter) betyder inte att de undantagna placeras utom räckhåll för lagens långa arm – tvärtom utsätts de undantagna, numera avklädda, avväpnade och hjälplösa för lagens fulla kraft. Att peka ut undantagen (en per definition fokuserad åtgärd där man sorterar ut objekten och skiljer dem från de andra) är den mest fruktansvärda och skrämmande straffmetod som maktens juridiska del kan använda. Rätten att deklarera, utdela och omfördela undantag är kärnan i all maktkamp. (Bauman 2004:278) Den etniska diskrimineringen beskrivs <strong>of</strong>ta i termer av undantag, att händelsen varit en enstaka företeelse men det finns en annan betydelse förknippad med ordet som jag vill använda i det följande. Att vara undantagen sin medborgerliga rätt, att befinna sig i ett undantagstillstånd betyder att individen befinner sig inom genom att vara utanför. Undantagstillståndet definierar ett ”lagens tillstånd” där å ena sidan normen förblir giltig men inte tillämpas (den har ingen ”kraft”), å andra sidan handlingar som inte har värdet av lag likväl erhåller dess ”kraft” (Agamben 2005:63). Polisen har till uppgift att praktisera lagen, och i någon mening är polisen lagen. De materialiserar den. Den som är utsatt för lagen som ett undantag upplever att: Hon är utsatt för lagen (polisen) men polisen behandlar henne inte enligt lagens (polisens) föreskrifter. Undantaget skall förstås som den normativa avvikelse som den invandrargjorda individen möter i mötet med polisen. Invandrargjord är ett begrepp jag använder för att rikta en kritisk medvetenhet mot bruket av begreppet Invandrare. Begreppet invandrargöra uppmärksammar samtidigheten i konstruktionen som begreppet vilar på. Det vill säga den språkliga praktiken och det tilltal som den som blir tillskriven begreppet är tvungen att förhålla sig till. Den invandrargjorda vet att andra spelregler gäller. Bekräftelser på dessa spelregler kan vara självupplevda eller berättade men det är en 252
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… rasifierad pedagogik som den som invandrargörs är tvungen att förhålla sig till. Jag existerar ju knappt. (2005-02-01) Jag var som ett djur, de slog mig som ett djur. (2005-03-01) Man förlorar allt hopp. (2005-05-11) Han ville bara trampa ned mig, kränka mig. (2005-02-11) Man är på förhand dömd. (2005-04-05) Man är hopplös. (2005-06-16) Utifrån dessa fragment av utsagor från intervjuerna vill jag uppehålla mig vid effekterna av informanternas erfarenheter. Det finns gemensamma drag som återverkar som minnen hos de intervjuade som handlar om deras roll som subjekt i samhället. Det är en metaforik, en beskrivning av sig själv i en viss position, som identifieras med hopplösheten och samtidigt beskriver hur undantagstillståndet är inskrivet i de situationer där de möter polisen. I Agambens filos<strong>of</strong>i är lägret den strukturerande principen för det moderna. Lägret är en plats där undantaget råder och inte ifrågasätts. Undantagstillståndet utmärker sig genom att de regler som vanligtvis råder är åsidosatta och efterhand kommer, paradoxalt nog, avvikelsen att framträda som det normativa. Agambens tankar kan tillämpas på den praktik som den rasifierade Andra möter genom att undantagstillståndet är en plats eller situation tömd på rätt (Agamben 2005:78). Platsen eller situationen för undantaget och där andra regler råder står i relation till den invandrargjorda. En individ som regleras, övervakas och utsätts för praktiker som befinner sig inom lagens föreskrifter men som ändå inte kan åberopa lagen. Med den etniska diskrimineringen uppmärksammas subjektet genom att kroppen identifieras som undantagen det svenska (vita). Ett subjekt som är berövad rätten till lagen men utsätts av lagen, som ett undantag. ”Jag var som ett djur, de slog mig som ett djur” (se ovan, intervju med Dinos 2005-03-01) vittnar om ett tillstånd där människan är berövad mänskligheten och därmed är Dinos också utesluten från en subjektstatus (jfr Diken 2004). Det är signifikativt för den som utsätts för etnisk diskriminering av polisen, och rättssystemet i stort. Undantaget skapas genom en rasifierad praktik och att vara en del av det undantaget strukturerar i olika hög grad delar av de intervjuades vardag. 253
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 161 and 162:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?