här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Territorialiserad mänsklighet: irreguljära immigranter och det nakna livet SOU 2006:37 frestande och svårhanterlig än medborgarnas eller de reguljära immigranternas (De Genova 2002: 438, 2005; Jordan and Düvell 2002: 112). 15 Denna vardagliga irregularitet leder till en konstant känsla av sårbarhet och övervakning, vilket fungerar som en disciplinär mekanism. Tillståndet av irregularitet kräver en obetingad efterrättelse. Mina informanter är noga med att inte ”göra fel”. De åker aldrig tunnelbana utan biljett; lutar sig inte mot bilar av rädsla för att larmet tjuter; undviker folkmassor, bråk och sena kvällar på stan; låter inte sitt barn springa i lägenheten av rädsla för grannens klagomål; invänder inte mot sin låga lön. Tillståndet av irregularitet skapar en foglig kropp som, i en ung bangladeshisk mans ord, ”inte ens törs gå över gatan mot röd gubbe”. De har inte råd att göra fel (se Rouse 1991; De Genova 2002: 429). Denna underordnade position visar sig mest tydlig i den irreguljära immigrantens arbetsförhållanden. Irreguljära immigranter som nutidens helot Enligt många forskare är irreguljära immigranter arbetskraftsimmigranter (inklusive sexarbetare) som utgör en stor del av arbetskraften inom den informella ekonomin i rika länder (se López- Garza and Diaz 2001; Sassen 1998; Baldwin-Edwards and Arango 1999). I Sverige är kopplingen mellan irreguljär immigration och den informella ekonomin inte lika tydlig som i till exempel USA eller Japan. Men uteslutningen från den svenska arbetsmarknaden tvingar irreguljära immigranter att vända sig till den informella arbetsmarknaden för att överleva. Enligt Saskia Sassen (1998) grundas stora globala städers ekonomi på en kombination av avreglerat arbete och irreguljär migration. Ett kännetecken för den globala staden är dess post-industriella utveckling med en växande serviceinriktad sektor. Avregleringen av arbetsmarknaden har, tillsammans med förekomsten av en grupp som står utanför den reguljära arbetsmarknaden, lett till en informalisering av ekonomin. Två huvudaktörer i världsstädernas informella ekonomi är kvinnor och irreguljära immigranter. Stockholm är inte en global stad i Sassens mening – som New York eller London. Ändå finns en växande post-industriell och kosmopolitisk urbanitet i Stockholm. Medelklassen i Stockholm efterfrågar diverse varor och billiga 15 För en studie om irreguljära immigranters problem med sjukvården se Gömda i Sverige: utestängda från hälso- och sjukvård, Läkare Utan Gränser, Stockholm 2005. 296
SOU 2006:37 Territorialiserad mänsklighet: irreguljära immigranter och det nakna livet tjänster; från städhjälp, barnpassning, billig biltvätt och kemtvätt till kostnadsfri hemkörning av pizza. Marginaliserade och nyetablerade företagsverksamheter i storstäder, framför allt serviceföretag, utgör en vanlig arbetsmarknad för irreguljära immigranter (Khosravi 1999). Av 28 informanter i gruppen var bara tre arbetslösa; en satt i Märsta förvar (sedan drygt 10 månader); en hade svåra funktionshinder; och den tredje var bunden hemma till sin apatiska dotter. Tabell 5 visar vilka typer av arbete mina informanter har haft under perioden då de varit gömda. Tabell 5. Typer av arbeten nämnda av 25 informanter Arbete Antal Restaurang/café/kiosk 13 Butik 7 Städ 6 (varav en inte fick lön) Reklamutdelning 4 Egen verksamhet 4 Bygg 3 Hårsalong 3 Irreguljära immigranter är den optimala arbetskraften. De utgör en reservarmé av arbetskraft som minskar förhandlingsmöjligheterna på den reguljära arbetsmarknaden (Cohen 1987: 42). Jämfört med reguljära immigranter arbetar de längre arbetspass och får lägre löner. Tabell 6. Antal arbetstimmar per vecka Arbetstimmar per vecka Antal Mer än 60 8 Minst 50 3 Ca 30 6 Ca 10 5 Mindre än 10 3 Inget arbete 3 Total 28 Lönenivån för irreguljära immigranter är lägre än för reguljära immigranter på den informella arbetsmarknaden. På samma arbets- 297
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 106 and 107: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 153: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170: Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172: Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174: Statens offentliga utredningar 2006
Page 175: Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?