här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 organisationer och varför det är viktigt för ett ”vi” att utesluta ”dom” som betraktas som för olika, resurssvaga eller för opålitliga. Människor kan således också göras ”opålitliga”. ”Vi” och ”dom” skall givetvis ses som sociala konstruktioner. Nya i ”vi-gruppen” kommer att granskas och endera innefattas eller uteslutas. Vi kombinerar Hechters tankar med Charles Tillys (1998) teori kring beständig ojämlikhet samt utmynnar i att hävda behovet av att studera detta område utifrån ett intersektionellt perspektiv. Sverige brukar refereras till ett av det mer jämlika och jämställda länderna i världen och välfärdssystemet sägs <strong>of</strong>ta också vara generellt (se t.ex. Esping-Andersen, 1990). Hechter menar dock att alla organiserade system har en gränslinje vilket betyder att några grupper alltid kommer att befinna sig på gränsen eller helt utanför (Hechter, 1987). Enligt detta resonemang görs inom det svenska välfärdssystemet en selektion av vilka som ingår och vilka som står utanför. Hechters grundidé är att aktörer inom en organisation eller i ett system kommer att agera utifrån idén att säkerställa att de kollektiva resurserna är tryggade nu och i framtiden. Detta görs genom att nya medlemmar väljs ut och bara de som kan antas vara eller bli s.k. trovärdiga, tillåts bli medlemmar. Kontrollmekanismer införs i systemet som syftar till att medlemmar skall känna sig betryggade att alla bidrar till och ingen utnyttjar systemet. Ur detta menar Hechter uppstår det en gruppsolidaritet. Eget arbete är sannolikt den viktigaste urvalsfaktorn till de olika välfärdssystemen i Sverige (se t.ex. Försäkringskassan, 2005). Genom att man inom systemet eller organisationen väljer ut människor med arbete finns en försäkring om att de framtida kollektiva resurserna säkerställs. Det brukar kallas arbetslinjen och är en grund i socialförsäkringen (ibid.). I alla system finns det övervakning och uppenbart har det varit så att övervakningsmomentet, åtminstone retoriskt, har tilltagit. Man anställer t.ex. fler i Försäkringskassan för att göra kontroller kring fusk (Regeringens budgetuppgörelse hösten 2005). Missbruk av systemen kan inte accepteras för att då mister systemen sin tilltro och den inkludera(n)de gruppens solidaritet skulle enligt Hechters resonemang minska. Andra lösningar för resursstarka grupper växer fram som komplement eller för att dessa personer misstror systemets möjligheter att i framtiden leverera det som lovats (t ex egna sjukförsäkringar för SACO-medlemmar). Försäkringskassan skriver i Socialförsäkringsboken 2005, att socialförsäkringen bygger på inkomstbortfallsprincipen och det finns således en nära koppling till arbete. 168
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden Man menar vidare att utrikes födda har svagare anknytning till arbetsmarknaden. De svenskfödda har i mycket högre utsträckning arbete än utrikes födda och det varierar också stort beroende på vilket geografiskt område man kommer ifrån. Generellt är det lägre arbetsmarknadsdeltagande ju längre ifrån Sverige man kommer 18 och detta slår ekonomiskt hårt mot invandrade familjer och inte minst kvinnor (ibid.). Selektion av medlemmar i systemen är således enligt Hechter en grundsten. Även i system av svenskt eller nordiskt snitt finns det selektion om än på en annan nivå än i många andra länders välfärssystem. Den främsta selektionsmekanismen för de generella välfärdssystemen i Sverige idag är att man har arbete och således själv kan bidra till de kollektiva resurserna. Det sker kontinuerligt en sytematisk selektion till de olika välfärdssystemen baserat på om individen har arbete eller inte. Dock ställs inte den ”icke utvalda” i det svenska systemet på bar backe utan hänvisas till det selektiva, behovsprövade systemet som framför allt hanteras av socialtjänsten. Socialtjänsten fungerar därigenom som ett slags dörrvakt för välfärssystemen eller som en ”städgumma”. Socialtjänsten kan anses komplettera de generella välfärdssystemen eller utgöra en restpost i och med sin uppgift att ta hand om de människor som ställs utanför de generella välfärdssystemen (framförallt a-kassa och sjukförsäkring). Socialtjänsten hjälper oavsiktligt till med att förtydliga eller synliggöra de människor som inte får ta del av de kollektiva resurserna. Några medborgare kommer in i de generella välfärdssystemen under vissa tider och under andra tider inte. Många kommer aldrig dock aldrig in på arbetsmarkanden och därmed aldrig till de generella välfärdsystemen. Man skulle t.o.m. kunna hävda att om alla skulle få tillgång till välfärdssystemens skulle det kunna rubba de stora medborgargruppernas tilltro. Socialtjänsten kan därigenom tillspetsat ses som en nödvändighet för att de breda folklagren skall bibehålla sin tilltro till de generella välfärdsystemen. Av detta teoretiska resonemang kan man skapa antaganden kring individer eller sannolikt också grupper av individer som riskerar att helt eller delvis hamna utanför välfärdssystemen. Arbete är en nyckel till inträde i de generella välfärdssystemen. Kopplingen som 18 Det räcker dock inte att förklara detta fenomen utifrån det geografiska avståndet i sig. Det handlar också om att människor som kommer från vissa länder som ligger långt från Sverige, t.ex. från länder i Afrika eller Asien <strong>of</strong>ta (genom diskurser om kulturellt avstånd) rasifieras, (Se vidare t.ex. SOU 2005:56). 169
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 25: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?