här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37<br />
Bilden kompliceras dock av att jämställda relationer mellan kvinnor<br />
och män är en del av en (<strong>of</strong>tast) outtalad måttstock som de<br />
”avvikande” mäts med. Familjerättssekreterarna följer inte bara<br />
över- och underordningsnormer för kön, utan även jämställdhetsnormer<br />
35 då de pratar om våld i heterosexuella parrelationer. Av<br />
diskussionen ovan framgår att det går att töja kategorin normal far<br />
så att den kan rymma ett visst våldsutövande. Det finns dock gränser<br />
för hur mycket våld en far kan utöva om han ska betraktas som<br />
normal. Man kan uttrycka det som att den far som går till överdrift<br />
och är (upplevs och tolkas som) för ”manlig” – aggressiv, dominerande,<br />
våldsam – bryter för mycket med jämställdhetsnormer och<br />
kvalificerar sig därmed som en ”avvikande” och våldsam far. 36<br />
I och med att <strong>of</strong>fer-förövardikotomin också är en könsdikotomi<br />
bidrar ”invandrarbakgrund” till <strong>of</strong>ferlikhet respektive förövarlikhet.<br />
Eftersom jämställdhet är en etnisk markör – ett tecken på svenskhet<br />
– och (en del) ”andra kulturer” tolkas och upplevs som patriarkala<br />
bidrar en viss utländsk bakgrund till att förstärka moderns<br />
<strong>of</strong>ferlikhet och faderns förövarlikhet. På så sätt blir även en könad<br />
<strong>of</strong>fer-förövardikotomi rasifierande. Genom dessa <strong>of</strong>fer- och förövarskalor<br />
blir det lättare att definiera en far med en viss utländsk<br />
bakgrund som en våldsam (och därmed ”avvikande”) far, jämfört<br />
med att definiera en vit, ”svensk” far som våldsam. Det blir också<br />
lättare att definiera en mor med en viss utländsk bakgrund som en<br />
våldsutsatt (och därmed ”avvikande”) mor, jämfört med att definiera<br />
en vit ”svensk” mor som våldsutsatt.<br />
I sin diskussion om hur olika former av ojämlikhet sammanflätas<br />
och interagerar med varandra i organisationer framhåller Joan<br />
Acker och Donald van Houten att i en specifik ojämlikhetsregim<br />
(regime <strong>of</strong> inequality) kan det finnas skillnader i hur synlig eller<br />
osynlig respektive legitim eller illegitim en viss form av ojämlikhet<br />
är (se Acker 2000; Acker och van Houten 1999. Jfr West och<br />
Fenstermaker 1995). Det mönster av rasifierande <strong>of</strong>fer- och förövarskalor<br />
som beskrivs ovan kan tolkas som ett uttryck för en<br />
social ordning där ojämlikhet knuten till etnicitet/kultur både är<br />
35 Här görs ingen skillnad mellan jämlikhets- och jämställdhetsnormer, utan begreppet<br />
jämställdhetsnormer används i en tämligen allmän mening: för att beteckna normer som<br />
föreskriver jämlika relationer mellan kvinnor och män. Begreppet är valt för att<br />
föreställningarna om jämlikhet mellan kvinnor och män bör tolkas mot bakgrund av<br />
jämställdhetsideologi och –politik. För en problematisering och diskussion om olika<br />
konstruktioner av jämställdhet i svensk <strong>of</strong>fentlig politik, se exempelvis Magnusson (2000).<br />
36 Då en våldsutövande far är igenkännbar både som en ”normal” och en ”manlig” far så länge<br />
han utövar ett ”måttligt” våld mot sin kvinnliga partner/medförälder kan könade över- och<br />
underordningsnormer sägas ha ett starkare genomslag än jämställdhetsnormer.<br />
200
Change language