här - Government Offices of Sweden

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37
gjord som upplever att hon måste bevisa att behandlingen är orättvis.
Jag arbetar, jag betalar skatt, jag har bott i Sverige i många år och
har aldrig gjort något brottsligt. I intervjuerna möter jag den här
strukturen som reflexmässiga utsagor. Försök att övertyga mig om
att hon/han är en skattebetalare, har gjort rätt för sig, alltid har
jobbat. De ivriga försöken till övertyganden återkastar den misstro
och de misstankar som individen utsätts för i det dagliga livet.
Samma ord och tankar återkommer när personen försöker finna
orsaken till de diskriminerande trakasserier eller våld som polisen
utfört. Återigen avspeglar det den invandrargjordas förutsättningar
till kommunikation, att först bevisa sin oskuld. De intervjuade
svarar mot den hegemoniska ordning som verkar genom ständiga
misstänkliggöranden.
Frågan Varför? följer även Dinos hela tiden. Han bryr sig inte
längre om ersättning eller upprättelse. Hans anmälan mot polisen
lades ned och allt som blev kvar var domen om att han varit vårdslös
i trafiken och den här frågan om varför som gnager i honom.
Problemet antas finnas hos den som blivit utsatt. Vad var det jag
gjorde som utlöste det här? Vad hade jag kunnat göra annorlunda?
Att komma fram till att det inte finns något varför, som de intervjuade
påtalat. Det lämnar individen i ett tomrum, i osäkerhet.
Undantagna hopp: om att hålla emot
Mot de erfarenheter som jag refererat till ovan kan tilläggas andra
spår. Spår av motstånd som handlar om att hålla emot. Mötet med
polisen har inneburit att personerna i flera fall varit tvungna att
omorganisera sin vardag. Särskilt om kränkningarna har upprepats
men även när det varit ett enskilt tillfälle berättar informanterna
om hur livet har förändrats. Det kan vara av rädsla, oro, ilska och
viljan att förändra. Intervjuerna visar att effekterna av polisens
kränkningar får effekter i vardagen och återverkar som begränsningar
i såväl sociala relationer som rumsligt. Med rumsligt menar
jag till exempel att promenadstråk och möten planeras med eventuella
möten med polisen i åtanke.
Den belägrade Andra omsluts genom att vara undantagen från
sina medborgerliga rättigheter i sina möten med polisen. Att vara
belägrad behöver inte alls vara ett synligt tillstånd och i förhållande
272