här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering…<br />
i ett sådant familjerättssocionompr<strong>of</strong>essionellt projekt. 52 Här kan<br />
tilläggas att i formeringen av en familjerättspr<strong>of</strong>ession torde även<br />
rollen som neutral samtalsledare/medlare kunna ges en central plats<br />
(jfr Socialstyrelsen 2000).<br />
Konstruktionen av pr<strong>of</strong>essionalitet som neutralitet tycks fungera<br />
som ett hinder för (köns)strukturella perspektiv på arbetet som<br />
familjerättssekreterare. Visserligen kan åtminstone två olika konstruktioner<br />
av kön urskiljas i materialet: kön som likhet och kön<br />
som skillnad. Av analysen framgår dock att det faktum att frågan<br />
om kårens könssammansättning aktualiseras betyder inte nödvändigtvis<br />
att könsrelaterad makt sätts i relation till pr<strong>of</strong>essionalitet i<br />
möte med brukare med våldserfarenheter (utsatta eller utövare). 53<br />
Med tanke på frånvaron av en diskussion om familjerättssekreterare<br />
med utländsk bakgrund kan konstruktionen av pr<strong>of</strong>essionalitet<br />
som neutralitet kanske även tolkas som ett hinder för en problematisering<br />
av arbetet ur ett strukturellt perspektiv där ojämlikhet<br />
knuten till etnicitet och ras fokuseras. 54<br />
Det mönster med olika utgångspunkter för hanteringen av mäns<br />
våld mot kvinnor som diskuteras i ett tidigare avsnitt kan tolkas<br />
som att etableringen av ett feministiskt perspektiv på våld i heterosexuella<br />
parrelationer i <strong>of</strong>fentlig politik på gräsrotsbyråkraternas<br />
nivå har skapat utrymme för andra definitioner av pr<strong>of</strong>essionalitet,<br />
definitioner som utmanar (köns)neutraliteten. Här anas en ansats<br />
till ett mer könsmaktsfokuserat förhållningssätt. En liknande<br />
ansats när det gäller etnicitet och ras kan däremot inte ses i det <strong>här</strong><br />
materialet. Den diskussion om anti-rasistisk praktik som förts i<br />
bland annat Storbritannien sedan årtionden tillbaka framstår <strong>här</strong><br />
som varande långt borta (se Dominelli 1997).<br />
Detta kan säkerligen till viss del hänga ihop med det empiriska<br />
materialets specifika karaktär och tillkomsthistoria. Frågan är dock<br />
om det är den enda förklaringen eller om denna tystnad speglar mer<br />
generella mönster. Det finns vissa texter som tyder på det. I Socialstyrelsens<br />
nyligen publicerade handledning till handläggare inom<br />
52 Jfr kravet på att den <strong>of</strong>fentliga förvaltningen ska beakta allas likhet inför lagen och ”iaktta<br />
saklighet och opartiskhet”, kap. 1, § 9 Regeringsformen; Förvaltningslagen (1986:223).<br />
53 Detta kan tolkas som att även om informanterna kan sägas återskapa jämställdhetsnormer<br />
är det snarare en konstruktion av ”jämställdhet som skillnad” (genom fokus på<br />
komplementära, ”naturliga” skillnader mellan kvinnor och män) som kommer till uttryck i<br />
materialet, inte ”jämställdhet som likhet” (genom överskridande/upphävande av socialt<br />
konstruerade skillnader mellan kvinnor och män).<br />
54 Den strukturella ojämlikhet som tenderar att benämnas och diskuteras av<br />
familjerättssekreterarna rör ålder och förhållandet mellan vuxna och barn. De är i synnerhet<br />
upptagna av barns underordnade position visavi föräldrar.<br />
209
Change language