här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 dock alla. En bostadsförmedlare i Stockholm uttrycker detta som att: Vi som bostadsförmedling har inga krav på hyresgästerna utan det är hyresvärdarna som ställer kraven och det är vitt skilda krav. En del ställer inkomstkrav av olika mängd beroende på vilken hyra det är. Det som är vanligast är väl också att det inte finns några gamla hyresskulder. Det <strong>här</strong> är inte generellt utan det är från fastighet till fastighet och ägare till ägare. Man vill alltså veta hur man skall betala hyran, det är väl utgångspunkten. (Företrädare för Bostad Stockholm). Hyresvärdarna beskriver det också som individuella granskningar där varje hyresgäst granskas vid varje enskilt tillfälle, och man ser inte alltid att det kan finnas vissa mönster. En intervjuad hyresvärd uttrycker sig på följande vis: Vi har egentligen inga generella krav utan varje hushåll som får ett erbjudande om en lägenhet eller ska byta sin, behandlas individuellt. Beroende på många olika faktorer, hur man har skött sin hyra tidigare, t ex, om man har inkomst, om man har socialbidrag eller om man på något annat sätt kan styrka sin inkomst, det skall sättas i relation till den lägenhet som man skall hyra. (Hyresvärd i Stockholm). Vid närmare granskning ser svaren från hyresvärdarna ganska likartade ut vilket innebär att det faktiskt finns mer generella krav. Dessa krav handlar om att ha fast inkomst över en viss nivå, att man inte har tidigare hyresskulder eller andra betalningsanmärkningar, samt referenser från tidigare boenden eller en borgensperson: Man skall kunna lämna referenser. Man skall ha någon form av fast försörjning och det kan vara socialbidrag. Man får inte vara vräkt hos oss inom två år och inga hyresskulder hos andra värdar. (Företrädare för bostadsbolag, Stockholm). Krav på fast inkomst över en viss nivå, säkerställd under en viss tid framåt, går i linje med resultaten från enkätundersökning som Flyghed (2005) genomförde med hyresvärdar under år 2005. Detta gäller även för det återkommande kravet på att kunna ”sköta sin ekonomi”. En hyresvärd i vår studie säger att: 162 [Ej aktuell för ett förstahandskontrakt är man]: Om man har misskött ekonomin, flera betalningsanmärkningar, många olika betalningsanmärkningar som visar att man sköter sin ekonomi slarvigt. /…/ om man har haft ett tidigare boende och man har en skuld till den fastighetsägaren som inte är reglerad. Det finns ingen speciell grupp som har mer problem. (Företrädare för bostadsbolag, Stockholm).
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden De individuella kraven tycks således gälla generellt och för de som inte kan uppfylla de krav som ställs på den reguljära bostadsmarknaden återstår andra lösningar som att bo inneboende, flytta till en annan stad eller söka stöd hos socialtjänsten. Andra lösningar – inneboende eller utflyttning Den svåra bostadssituationen i främst de stora städerna innebär att en lösning för många är att bli inneboende, vilket kan leda till en extrem trångboddhet. Sahlin (2002) konstaterar att det finns påtagliga skillnader i förekomsten av trångboddhet mellan svenskfödda och personer födda utomlands. Popoola (1999) har studerat trångbodda familjer i stadsdelen Herrgården i Malmö och lyfter bl.a. fram hälsoproblem och barnens socialt besvärliga situation som följer av trångboddheten. Trångboddhet genom att en familj bor inneboende hos en annan kan också medföra en risk för vräkning på grund av slitage eller störning. EBO 15 lyfts fram som en grund till problem med trångboddhet i storstadskommunerna, en åsikt som en intervjuad företrädare för en integrationsförvaltning sällar sig till. Studier bland asylsökande har visat att det vanligaste är inneboende hos släktingar och vänner i storstadsområdena vilket innebär att personer som sedan får uppehållstillstånd <strong>of</strong>ta vill bo kvar i samma områden, vilket innebär en ökad efterfrågan på bostäder i områden som redan har en bostadsbrist (Thörn, 2005). 16 Upp till 60–70 procent av flyktingarna väljer att bo i eget boende – hos vänner och bekanta – medan man väntar på uppehållstillstånd. Många kommer ensamma. När de beviljats uppehållstillstånd söker anhöriga – hustru och barn – uppehållstillstånd från hemlandet och beviljas detta som anhöriga. Ensamstående inneboende är inte problem. Men när fru och barn kommer blir det problem med inneboendesituationen. (Företrädare för Invandrarservice, Malmö) Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2003) medför detta ökade kostnader för socialtjänsten i form av olika akuta lösningar som 15 Sedan 1994 har man som flykting rätt att bosätta sig i eget boende (EBO) utanför flyktingförläggning enligt lagen om mottagande av asylsökande. Man kan t.ex. vara inneboende hos släktingar eller vänner under tiden man väntar på besked om uppehållstillstånd. Den ersättning som utgått för eget boende togs bort 1 mars 2005. 16 Enligt den Statliga utredningen om flyktingmottagande och introduktion växte andelen till nära 60 procent när möjligheten till eget boende med boendeersättning infördes. Under 2002 hade andelen sjunkit till ca 47 procent och i mitten av 2003 bodde hälften av de asylsökande i eget boende och hälften i s. k anläggningsboende (SOU 2003:75:40). 163
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 19: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 70 and 71:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?