här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 het och förtroende mellan olika aktörer såsom den kommunala förvaltningen, fastighetsägare, bostadsföretag, kronofogde och socialtjänst, vilket även gäller bostadsförsörjningen för människor som är bostadslösa eller hotas av vräkning (SOU 1996:156, s. 47). Andra förändringar som initierades under 1990-talet var omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter, samt att hyresvärdarnas bedömningar av nya hyresgäster skärptes. Flyghed (1994) visar att denna förändring skedde redan i början av 1990-talet. Innan hyresvärdar skrev kontrakt inhämtade de kreditupplysning och kontaktade tidigare värd i större utsträckning än tidigare. 2 Förändringarna inom det bostadspolitiska området, bostadsbristen i många kommuner 3 samt hyresvärdarnas höjda krav innebär sammantaget att man kan tala om ett slags trösklar på bostadsmarknaden och att dessa trösklar successivt har höjts från början av 1990-talet och framåt. Marknadslogiken har förstärkts och principen om bostaden som en social rättighet har fått träda tillbaka. Ingången till bostadsmarknaden har blivit svårare att forcera, speciellt för grupper med t.ex. bristande ekonomiska resurser, de som saknar tidigare bostadsreferenser (såsom t.ex. flyktingar, se Sahlin, 2002) eller för dem som tidigare har blivit vräkta och t.ex. har en hyresskuld. (Flyghed, 2000). Invandrarskap/etnicitet och bostadslöshet/hemlöshet Frågan om invandrarskap/etnicitet i relation till bostadslöshet/hemlöshet är ett område som har börjat få uppmärksamhet under de senaste åren i såväl internationell som svensk forskning. Den europeiska organisationen FEANTSA 4 konstaterar att andelen hemlösa med utländsk bakgrund och andelen person som använder sig av service riktat till hemlösa som har utländsk bakgrund har ökat bland de 15 medlemsländer som skriver årliga rapporter till 2 En mindre uppföljningsstudie 2005 visade dock på en minskning av kontroller med tidigare värdar sedan 1994. Men enligt de flesta av de tillfrågade värdarna (14 stycken) hade ingen förändring skett i bedömning av nya hyresgäster under de senaste 10 åren (Flyghed, 2005). 3 1990-talet var en period av lågt byggande i kommunerna. Under början på 2000-talet har byggandet ökat men i Boverket sammanställning rapporterar var tredje kommun bostadsbrist och enbart var fjärde kommun har ett överskott. I Stockholmsområdet har i det närmaste samtliga kommuner bostadsbrist. (Boverket, 2005). 4 FEANTSA (Federation of National Organisations working with the Homeless) är en sammanslutning av sociala frivilliga organisationer från 29 europeiska länder som arbetar med hemlöshet. Organisationen bildades 1989 och 1994 organiserade man ett forskarnätverk – European Observatory on Homelessness – där nationella rapportörer från 15 länder årligen skriver rapporter med utgångspunkt i olika teman kopplade till hemlöshet. 146
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden FEANTSA. De kartläggningar som Socialstyrelsen genomförde av hemlösa i Sverige under 1990-talet visar en ökning av andelen hemlösa med ”utrikes bakgrund” mellan 1993 och 1999 5 . Mellan dessa undersökningstillfällen ökade andelen hemlösa med utomnordiskt bakgrund från sju till tretton procent av samtliga hemlösa. Enligt Socialstyrelsens rapport tillhör de hemlösa med utomnordisk bakgrund de ”mindre utslagna” av de hemlösa, dvs. en mindre andel är uteliggare och de har varit hemlösa under en kortade tid. Vad som mer utmärker denna grupp är att de i mindre utsträckning än övriga hemlösa har missbruksproblem och i större utsträckning psykiska problem och de lever i högre grad på socialbidrag (Socialstyrelsen, 2000). Andra studier pekar bl.a. på att invandrade personer oftare bor i hyresrätt och i mindre attraktiva bostadsområden samt att familjer med invandrarbakgrund har större sannolikhet att vara i riskzonen för att bli bostadslösa. Man bor t.ex. oftare med osäkra kontrakt, är inneboende hos släkt och vänner eller trångbodda (se t.ex. Popoola, 1999; Sim, 2000; Sahlin, 2002, 2005; Feantsa, 2002; Edgar, Doherty & Meert, 2004; Järvinen, 2004; Knutagård, 2005) 6 . Integrationsförvaltningen i Stockholm uppmärksammade i en rapport som publicerades 1999, bostadsproblemen för nyanlända flyktingar som bl.a. resulterat i inneboende hos släktingar och vänner, vilket i längden skapar problem både för de som bor inneboende och de som har personer inneboende hos sig (Integrationsförvaltningen, 1999). En grupp som också uppmärksammas vid olika tillfällen i samband med diskussioner om bostadslöshet/hemlöshet men vilkas boendesituation det finns mycket begränsad kunskap om är flyktingar som lever gömda på grund av utvisningshot. Frågan om diskriminering och segregering på bostadsmarknaden blev aktuell under hösten 2005 genom tv-programmet Kalla Faktas rundringning till bostadsbolag. I programmet framkom tydligt att möjligheten till att få hyra en bostad skiljde sig väsentligt beroende på om den bostadssökande hade ett ”svenskklingande” namn eller inte. I hearings som Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering hållit i Stockholm, Göteborg och Malmö med 5 Den största enskilda gruppen hemlösa med utrikes bakgrund är finländare som är starkt överrepresenterade i relation till andel av befolkningen. De är också oftare än övriga hemlösa uteliggare och/eller härbärgesboende. De finska hemlösa – oftast männen – tillhör den ”traditionella” grupp blivit normen för de ”standardberättelser” som ofta präglar samtalet om hemlöshet – en ensamstående, missbrukande, äldre man. Denna bild stämmer inte för hemlösa som har en utomnordisk bakgrund. 6 Man kan rimligen förvänta sig en skillnad för nyanlända flyktingar, men över tid bör invandrade personer ha en boendesituation jämförbar med svenskfödda. 147
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 7 and 8: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 54 and 55:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?