här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 Ingen av de intervjuade kan emellertid vara helt utanför detta undantag. De är inom lagen som ett undantag, som sanktioneras av de rasifierade strukturer som verkar i samhället. Den undantagna äger alltså ingen praktisk rätt till lagen. En ung företagare berättade om hur hennes bror brutalt misshandlas av krogvakter. Under intervjun påminner hon sig själv om att det är polisens diskrimineringar som vi ska tala om och inte krogväktarnas våld. Hennes ungdomsår, fram till idag, kantas av berättelser om vänner som blivit kränkta av polisen. Det är så vanligt att hon vanligtvis inte reflekterar över det (intervju 2005-05-11). Det är ett normaliserat tillstånd där hon är undantagen sin rätt att vistas och verka i offentligheten på samma villkor som den som kommer undan bevakningen och misstanken. Därigenom verkar principen om lägret eller belägringen av den Andra. Den belägrade Andra The camp is the space that opens up when the state of exception starts to become the rule. (Agamben 2000:38) En av de frågor som jag inledningsvis försökt få svar på handlade om den diskriminerade kunde identifiera det ögonblick som situationen etnifierades. Det ögonblick när situationen kunde karaktäriseras med lägermetaforen. Det har jag inte lyckats med. Det verkar istället som om polisen redan vid första anblicken, i mötet med eller närmandet till den diskriminerade har haft en stereotyp bild av individen. Den invandrargjorda dras med automatik in i ett händelseförlopp eller ett sceneri där hon ses som förövare istället för offer eller är ett offer utan trovärdighet. Fortsättningen på intervjun med kvinnan vars bror misshandlats av krogvakter handlade om hur polisen förde brodern till polisstationen utan att han eller familjen hade möjlighet att förklara situationen. Vakternas våld utlöstes av att brodern, sedan delar av sällskapet nekats tillträde till krogen, sagt ”Era pajasar” och var på väg därifrån. Systern ringde polisen. När de kom förde de bort brodern utan att fråga vad som hänt. Brodern blir en misstänkt förövare istället för brottsoffer. Det sker tillsynes helt godtyckligt om inte hänsyn tas till den rasifierade struktur som polisen agerar inom i den givna situationen. Händelsescenariot verkar färdigt i samma stund som polisen kommer till platsen. 254
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… Kaku har väntat länge på besked om uppehållstillstånd. Under tiden har han periodvis försörjt sig på ströjobb. Men polisens diskrimineringar har gjort att han upplever det allt svårare att vistas utanför hemmet. Vid ett tillfälle hade han ett ärende inne i stan när två poliser plötsligt begär en ”kroppsbesiktning”. Kaku är tvungen att klä av sig mitt bland alla människor, en av poliserna riktade samtidigt sin pistol mot honom. Polisstationen ligger mindre än 200 meter från den plats där besiktningen sker. Kroppen, kläderna och hans bil genomsöktes för att polisen antog att han var narkotikapåverkad. På Kakus upprepade frågor om varför detta skedde sa polisen att det var hans röda ögon som föranledde visitationen och själva närmandet skall ha skett på grund av att bilen som han körde hade ogiltigt skattekvitto. Detta är inte första gången som Kaku möter polisens diskriminering. Vid ett annat tillfälle står han och pratar med sina vänner på en affärsgata och polisen kommer fram och säger att de vill ta en bild av honom för att de letar efter några personer som liknar honom. Att likna skall i det här fallet förstås som att de personer polisen eftersöker är svarta. Under meningsutbytet söker han få svar av poliserna på hur det är möjligt att kränka honom genom den här typen av övervakningar och ständiga misstankar mot sin person, utan att få något svar. Förutom den övervakande kränkningen var sättet det gick till på kränkande i sig. Att det skedde helt offentligt medan andra personer passerade förbi och tittade eller stannade och tog för givet att polisens ingripande var riktigt. De förbipasserande betraktade honom som en brottsling. Kaku upplevde att han var fråntagen sin rätt och han ville att polisen skulle ta honom till stationen. Han kunde svara på polisens frågor där, men det besvarades med att det inte var nödvändigt. Även denna gång var det mindre än 200 m till polisstationen. I rapporten Det måste vara någonting annat. En studie om barns upplevelser av rasism i vardagen av Motsieola ges en rad exempel på att invandrargjorda pojkar inte har förtroende för poliser. I intervjumaterialet framgår att polisen bemöter ungdomar olika beroende av vilken hudfärg de har. Ett exempel visar att den som identifierats som invandrare blir misstänkliggjord och får svårare att hävda sin rätt än den som är vit eller klassificeras som svensk. Vidare skriver Motsieola att den invandrargjorda ofta är tvungen att uppge personnummer för polisen. Sammantaget bildas utifrån det tryck som polisen riktar mot unga invandrargjorda män en praktik där de ser till att inte gå fler än två eller tre stycken tillsammans då de upplever att det drar till sig negativ uppmärksam- 255
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 163 and 164:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?