här - Government Offices of Sweden

SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden
Vilket begrepp – hemlöshet eller bostadslöshet – som används, hur
dessa definieras och vilka grupper som skall räknas in, skiljer sig
över tid och rum, i vilket syfte och utifrån vilka utgångspunkter
som en undersökning görs eller vilka förklaringsansatser som man
ansluter sig till. Begreppen bostadslös och hemlöshet används
ibland synonymt, och ofta utgör de delmängder av varandra, beroende
på vilket som anses vara det vidare begreppet (se t.ex. Sahlin,
1992). Detta innebär att det inte är helt enkelt att vara konsekvent i
begreppsanvändningen. Vi föredrar att använda uttrycket bostadslöshet,
då ”hemlöshet” har kommit att bli starkt behäftat med associationer
till sociala problem, ofta bestående av missbruk och/eller
psykiska problem. Att välja uttrycket bostadslös syftar här till att i
mesta mån undvika denna stigmatisering. När vi refererar till tidigare
forskning använder vi de begrepp som förekommer i dessa
texter. I engelskan finns inte denna särskiljning utan där används
uttrycket ”homelessness”, vilket vi översätter med hemlöshet.
Med utgångspunkt i den svenska kontexten har Gullberg och
Börjeson (2000) utvecklat en modell för att bestämma individers/gruppers
position(er) på bostadsmarknaden. I ett sådant
dynamiskt perspektiv betraktas inte bostadslöshet/hemlöshet som
ett statiskt tillstånd utan som en föränderlig process där individer
och hushåll befinner i olika grader av marginella positioner på
bostadsmarknaden. Inom FEANTSA har man också sökt utveckla
en sådan mer dynamisk definition och förståelse av hemlöshet som
också går att operationalisera i nationella studier. FEANTSA utgår
från tre domäner som utgör ett ”hem” och avsaknaden av detta
beskrivs i termer av hemlöshet. Att ha ett hem kan förstås som:
“having an adequate dwelling (or space) over which a person and
his/her family can exercise exclusive possession (physical domain);
Being able to maintain privacy and enjoy relations (social domain)
and having legal title to occupation (legal domain)” (Edgar m.fl.
2004: 5). I relation till dessa tre domäner varierar graden av exklusion
från att sakna tak över huvudet från natt till natt till att ha en
bostad med dispositionsrätt men som inte är adekvat i förhållande
till den sociala domänen. Fyra grader av hemlöshet beskrivs:
”roofless”, houseless”, insecure housing och ”inadequate housing”
(ibid.).
Sahlin (2002) diskuterar invandring och hemlöshet med
utgångspunkt i detta dynamiska perspektiv och omfattar även
grupper och situationer som i vanliga fall inte ingår i kartläggningar
och studier av hemlösa. Det gäller asylsökande och avvisningsho-
151