här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 Av hänsyn till manliga brukare 28 – vilka i det familjerättsliga sammanhanget samtliga är fäder – bör det alltså vara manliga familjerättssekreterare med vid samarbetssamtal. Det finns olika skäl till det. Medan ”muslimska” män här tillskrivs vissa problematiska personliga egenskaper (de lyssnar inte på kvinnor) som hänger ihop med deras patriarkala kulturella bakgrund, framställs svenska män på ett betydligt mer inkännande sätt. Det är viktigt att ha en manlig samtalsledare med i möte med båda dessa grupper av män, men av olika orsaker: med muslimska män för att de inte lyssnar på kvinnor, med svenska män för att de inte ska uppleva sig som varande i underläge, det vill säga för att de ska känna sig trygga. I citatet ovan ifrågasätter informanten att män är annorlunda när det gäller kvalitéer som samtalsledare, i betydelsen vad de säger. Han menar tvärtom att kvinnor mycket väl kan fungera på samma sätt som samtalsledare, det är mer en personlighetsfråga, enligt honom. I talet om sitt arbete konstruerar informanten å ena sidan kön som irrelevant för professionella kvaliteter, men han gör samtidigt kön relevant när det gäller (kommunikations)villkor i arbetet med samarbetssamtal. 29 Jag vill här återknyta till diskussionen i det föregående avsnittet om hur könad makt konstrueras som irrelevant för att förstå den svenska kulturen. Informanten framhåller i citatet ovan att kvinnors villkor skiljer sig från mäns i möte med invandrade ”muslimska män”. Detta är ett av flera exempel på hur svenskhet konstrueras som i överensstämmelse med en jämställdhetsnorm, inte bara i talet om våld i heterosexuella parrelationer, utan även i talet om den egna arbetssituationen (se Eriksson 2003, 262ff). Det är först med inträdet av den Andre som könad makt aktiveras som tolkningsram. Exemplet pekar på betydelsen av begrepp som kan fånga att i professions- och organisationskontexter kan rasifierande processer sammanflätas med andra processer, som exempelvis könsskapande processer. 30 Den tvåkönade arbetsstyrkan framstår som positiv i förhållande till en förväntan om olikhet mellan könen och likhet inom könen: en föreställning om att det kan vara lättare för kvinnor att förstå och förstås av kvinnor och lättare för män att förstå 28 Här används begreppet brukare i stället för klient. För en diskussion av klientbegreppet, se Kåhl (1995, 28ff); Pringle (1995: 17ff). 29 Talkontexten är alltså av betydelse för vilken tolkningsram informanterna använder då de talar om sin yrkesvardag. Kön görs relevant och irrelevant beroende på vilken aspekt av arbetet som står i fokus. För en mer utförlig diskussion, se Eriksson och Eriksson (2003). 30 Se även Acker ( 2000); Acker och van Houten (1999); Hearn och Parkin (2001). 196
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… och förstås av män. I kvinnors och mäns förväntade olikhet ingår att ha olika perspektiv och språk. För de kvinnliga familjerättssekreterarna blir det exempelvis viktigt att lära sig ”mäns språk” och vissa informanter återkommer till behovet av att ha tillgång till både ”den manliga och kvinnliga koden” eller ”båda kulturerna” (se Eriksson 2003, 262ff). Talet om hur viktig den tvåkönade arbetsstyrkan är kan tolkas som en del i ett (åter)skapande av kön som skillnad – som här även blir en rasifierande skillnad. Rasifierande offer- och förövarskalor Intervjuerna med familjerättssekreterarna visar två skilda utgångspunkter för bedömningen av framtida vårdnads- och umgängesarrangemang, med två skilda modeller för arbetet som familjerättssekreterare (se vidare Eriksson 2003, kap. 7). I det ena fallet fokuseras föräldrasamarbete och kontakt mellan barnet och båda föräldrarna, det vill säga den ”separerade kärnfamiljen” (se Eriksson 2003, 61ff). Fäders våld mot mödrar konstrueras som mindre relevant, antingen för att det inte uppfattas vara så vanligt förekommande, eller för att våld endast i särskilda fall definieras som av avgörande betydelse för arbetsmetoder och framtida vårdnads- och umgängesarrangemang. Den diskussion om rasifiering som förts hittills bygger framför allt på intervjuerna med några av de familjerättssekreterare som tenderar att följa denna arbetsmodell (med den separerade kärnfamiljen i fokus). Det är dock värt att notera att bland informanterna finns några som ger uttryck för en annan förståelse av våld och tenderar att ge uttryck för en annan utgångspunkt för arbetet. Detta utgör den andra arbetsmodellen. I den här modellen sätts i stället kvinnomisshandel i fokus. Våld förutsätts vara relativt vanligt och det finns en policy för att upptäcka och hantera mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att våld i de flesta fall är av avgörande betydelse för arbetsmetoder och framtida vårdnads- och umgängesarrangemang. 31 De informanter som sätter den separerade kärnfamiljen i fokus tenderar att utgå ifrån att det bör vara gemensam vårdnad och ett så 31 Om perspektivet vrids så att det i stället är informanternas tal om barnens situation som ställs i fokus blir bilden delvis en annan. Då ger det inte samma mening att placera familjerättssekreterarna i två grupper utan informantgruppen framstår som betydligt mer enhetlig. Den i forskningen dokumenterade kopplingen mellan mäns våld mot vuxna kvinnor, och mäns våld fysiska och sexuella våld mot barn tycks inte vara särskilt känd bland informanterna. De tenderar i stället att tala om fäders våld mot mödrar och fäders våld mot barn som fenomen utan särskilt stark koppling till varandra. 197
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 104 and 105:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 106 and 107:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?