här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 om strukturella problem till individuella problem för att personer skall kunna komma i åtanke för deras insatser. Gamla och nya standardberättelser som gränshinder ”Standardberättelse” som metafor återkommer i vår analys av det empiriska materialet. Standardberättelser grundar sig på en kategoriindelning mellan ett ”vi” och ett ”dom”, där ”vi-et” berättar historier enligt ett förutbestämt mönster om ”den andra” gruppen. (Tilly 2002; Swärd 2003). Bostadslösa familjer passar t.ex. inte in i ”normen” för eller ”standardberättelsen” om ”hemlösa” som i mångt och mycket fortfarande är en ensamstående man med missbruks- och/eller psykiska problem och som inte klarar ett eget boende. Socialtjänstens insatser för hemlösa, t.ex. systemet med tränings- och försökslägenheter är som beskrivit ovan vanligtvis utformat utifrån denna typ av klient. Samtidigt som en bostadslös familj inte passar in i den standardberättelse som styr socialtjänstens åtgärdsrepertoar kan samma standardberättelse också utgöra ett hinder på bostadsmarknaden för familjen. En av intervjupersonerna beskriver detta som: Det är nog just det att det känns som att man blir dragen över en kam. är man bostadslös så har man säkert stora sociala problem och förmodligen också drog- och narkotikaproblem. Den känslan får jag ofta. Det finns ofta några färdiga personlighetsmallar som man förväntas falla in i. /…/ man blir väldigt misstänkliggjord. Är man bostadslös så måste man begått något väldigt fel. Ett tydligt exempel på att nya berättelser växer fram i samband med invandrade familjers bostadsproblem är att förklara problemen med familjestorleken. t.ex. att stora familjer får problem p.g.a. en brist på stora lägenheter eller på att vissa hyresvärdar anser att slitaget blir för stort på lägenheterna när en familj har många barn. Denna standardberättelse motsvaras inte av något program i kommunen. En person på integrationsförvaltningen uttrycker sig på detta sätt: 166 De nyanlända flyktingarna har oftast väldigt bekymmersamma bostadsförehållande. De senaste fem åren. Det är beroende på bostadsbristen och det leder till att alla som ska etablera sig har stora svårigheter. Dom som har större problem är de riktigt stora barnfamiljerna eftersom vi inte har många lägenheter för familjer i den storleken. Hyresvärdarna är inte särskilt intresserade att ta in dessa familjer för dom anser att lägenheterna är för små och att det blir för stort
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden slitage och för mycket störningsmoment för grannar. (Företrädare för integrationsförvaltningen, Stockholm) Stora familjer som problem för hyresvärdar och socialtjänstens framkommer även i utvärderingar av projekt som drivits i Göteborg respektive Malmö med stöd inom Socialstyrelsens arbete för att motverka hemlöshet (se Knutagård 2005; Thörn 2005). När det gäller flyktingar och invandrare uppstår ett problem med boendet i det ögonblick man har familj. Så här säger en företrädare för integrationsförvaltningen: ”Ensamstående inneboende är inte problem. Men när fru och barn kommer blir det problem med inneboendesituationen.” (Företrädare för invandrarservice, Malmö). Flyktingar väljer att flytta tillbaka till storstäderna med sina familjer, fast att det är kommunplacerade på andra orter. Handläggaren säger att Vi har flyktingar som har kommit från små kommuner och de kände sig isolerade, utpekade, de trivdes inte helt enkelt. Det handlade inte bara om storlek, men det var givetvis det som var bidrag till att de inte trivdes. De smälter in på ett annat sätt här. (Företrädare för invandrarservice, Malmö). Föreställningen om familjestorlek som grund för bostadsproblemen från inte stöd i materialet från Hässelby-Vällingby. Familjerna som deltagit i Steget före i motsäger denna tes, vilket åskådliggörs i tabell 3 ovan. Majoriteten av familjerna som deltagit i Steget före kan beskrivas som små, med ett eller två barn i familjen. En teoretisk förståelse för gränshinder och mekanismer för utanförskap Hur kan man då skapa en teoretisk förståelse för de strukturella och institutionella gränshinder som de bostadslösa barnfamiljerna i vår studie möter i sina försök att ny- eller återetablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Empirin pekar på att förklaringarna måste sökas på flera nivåer och handlar både om faktiska brister på resurser men också föreställningar och kategoriseringar som bygger på ett ”vi” i relation till ”dom”. Vi har valt att kombinera en organisationsteoretisk och en intersektionell analysram i ett försök att öka förståelsen för de mekanismer som skapar hindrande strukturer. Michael Hechter pekar i sin bok ”Principles of Group Solidarty” (1987) på hur ett ”vi” och ett ”dom” skapas i förhållande till 167
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 23: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 74 and 75:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?