här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 familjer. Våld kopplas då till det ”sjuka”, icke-fungerande – dysfunktionella – familjesystemet. Slutligen kan det konstateras att bland de ”avvikelser” som får förklara mäns våld mot kvinnor inkluderas en annan etnisk tillhörighet/kulturell bakgrund än ”svensk”. Jämställdhet och ”barnvänlighet” som etniska markörer Förståelsen av våld som kopplat till och/eller ett uttryck för (olika former av) avvikelse återkommer tydligare i vissa intervjuer. Det är framför allt några av dessa intervjuer som synliggör mönstret av rasifiering genom ett explicit utpekande av en problematisk Andre. En del andra informanter tenderar att i stället använda könsrelaterad makt som tolkningsram och framställer mäns våld mot kvinnor som liggande i förlängningen av konstruktioner av kön i den svenska kulturen. Bland dessa informanter – som sätter ”kvinnomisshandel” i fokus – kan rasifiering genom patologisering inte ses lika tydligt. 20 I intervjumaterialet framträder det vanliga som en (oftast) implicit referens, som en mer eller mindre outtalad måttstock ”andra” mäts med. Jämställda relationer mellan kvinnor och män är en del av denna (oftast) outtalade måttstock, likaså ”svensk” kultur och den etniska tillhörigheten ”svensk”. Att en del familjerättssekreterare förutsätter att mäns makt inte (längre) är ett generellt problem i Sverige blir tydligast då de talar om ”invandrade män och kvinnor” och om ”andra kulturer än den svenska”. Det finns informanter som explicit kopplar fäders våld till en krock mellan något ”patriarkaliskt” och något ”svenskt”. På frågan om hur våldsamma män fungerar som fäder svarar en av dem: Och det har vi pratat mycket om, just det som händer med invandrarmännen när de kommer hit. De har kanske haft, i de patriarkaliska systemen så... som man kanske har i sitt hemland, så är det naturligt att man har auktoriteten, man är den som tar besluten, jag menar, formellt, och det bygger ju på att man kan bibehålla den konstruktionen. Att man kan backa upp den och man tar hem pengarna, man försörjer familjen och så vidare. Kommer man hit och är ingenting. Då förlorar man något. Ens fadersroll och familjeöverhuvudsroll urholkas. Och jag menar, det är inte lätt för folk att bli av med, så det är där våldet ligger 20 Se vidare avsnittet om osynliga andra nedan. För en mer utförlig diskussion om variationerna i materialet när det gäller förståelser av våld, se Eriksson (2003). 190
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… på lur. Om man pratar om invandrarfamiljer från patriarkaliska system. Bakgrundssystem eller vad man ska kalla det. När ”folk” förlorar sin roll som familjeöverhuvud och ensam beslutsfattare ligger våldet på lur, enligt familjerättssekreteraren. 21 Här bör också noteras hur informanten refererar till ett kollektivt ”vi” och till en etablerad ”kunskap” som stöd för sin tolkning: vi ”har pratat mycket om”, formulerat ett problem och definierat dess natur. Ett annat exempel på kontrasteringen av det ”svenska” mot det ”patriarkaliska” kommer från en informant som svarade så här på frågan om hur det är att arbeta med ärenden där det förekommit våld: [S]törst spänning i rummet, tycker jag, att det är i de ärenden där det är kulturkonflikt i familjen. Det här traditionella, kvinnan har anammat svenskt sätt att se på familj och barn och kvinnors situation. Och mannen i den här krisen regredierar och blir mer patriarkalisk än vad han var innan. De ärendena är det störst spänning i, tycker jag, i rummet. Maria: Oavsett om det är våld eller inte? Ja, nej, precis. Nej, det är… det är just den här kulturkonflikten. Att mannen tappar kontrollen över kvinnan. Det är de mest dramatiska. I talet om ”kulturkonflikt”, där det ”patriarkaliska” kontrasteras mot det ”svenska” betecknar frånvaron av mäns makt och kontroll svensk kultur (jfr Eldén 1998). Den tolkningsram som används implicerar att svenska män (generellt) är annorlunda än ”invandrade”, inte lika patriarkala, och att ”svenskhet” överensstämmer med den officiellt påbjudna normen om jämställdhet. Uttryckt på ett annat sätt kan man säga att det är vissa positioner som återkommer, men inte andra: mannen som försvenskas medan kvinnan som vill vara kvar i det traditionella finns inte i dessa intervjuer. Inte heller finns en förtryckande svensk man och en modern och jämställd kvinna född utomlands. Det är ”det här traditionella” som lyfts fram, inte kombinationer som skulle kunna konstruera det ”svenska” som patriarkalt och ”invandrare” som (mer) jämställda. 21 Det är värt att notera att informanten – det könsneutrala talet om ”folk” till trots – på ett sätt sätter fokus på kopplingar mellan kön, makt och våld. Samtidigt görs dock relationen mellan kön, makt och våld till en icke-fråga genom att konflikter mellan invandrade mödrar och fäder framställs som en krock mellan två ”system”, inte som en konflikt mellan könen. 191
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 98 and 99:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?