här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 senaste medlemsenkät. 39 Enligt enkäten är noll procent av de kvinnor och män som har inriktningen ”socialt arbete” i sin utbildning födda utanför Sverige. 4 procent uppger att de har åtminstone en förälder som är född utanför Sverige. 40 Dessa uppgifter gäller för övrigt alla de medlemmar med denna inriktning i utbildningen, inte bara de som arbetar inom socialtjänstens familjerätt. Slutligen kan konstateras att inte heller familjerättssocionomernas egen organisation (FSR) har den här typen av uppgifter. 41 I den medlemsenkät som genomfördes vid årsskiftet 2004/05 efterfrågades inte dessa. Här är kontrasten när det gäller kön påtaglig. Av de 225 medlemmar som svarade på familjerättssocionomernas enkät var 212 kvinnor och 12 män. 42 Uppgifter om kön efterfrågades alltså. När det gäller Akademikerförbundet SSR är det också möjligt att få fram uppgifter om kön (samt ålder) ur deras medlemsregister. 43 Denna skillnad i tillgänglig information kan tolkas som att inom kåren (både socialarbetare generellt och familjerättssekreterare specifikt) är könssammansättning aktualiserad som en politisk fråga på ett annat sätt än vad etnicitet/ras är. Detta trots att svenskfödda familjerättssekreterare framstår som överrepresenterade i kåren, med tanke på andelen utlandsfödda personer i befolkningen som helhet, samt att invandrade fäder och mödrar sägs vara överrepresenterade bland familjerättens brukare. 44 Professionalitet som neutralitet Något som också kan bidra till tystnader om de maktrelationer kopplade till etnicitet/ras som familjerättssekreterare själva ingår i är familjerättssocionomernas professionella projekt och de konstruktioner av professionalitet som underbygger det. Att tala om 39 Personlig kommunikation med Jonas Bengtsson [051115}. Dessa uppgifter går inte att utläsa ur den rapport där resultaten från enkäten presenteras (SACO 2005). Enligt ansvarig handläggare bör siffrorna tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett litet antal personer. 40 Det är värt att notera att bland samtliga akademiker som svarat på enkäten uppgav närmare 10 procent att de är födda utanför Sverige, 3 procent att de är födda utanför Europa och en av fem att åtminstone en förälder är född utanför Sverige (se SACO 2005). 41 Personlig kommunikation med ordförande Gunilla Cederström [051108]. 42 Personlig kommunikation med ordförande Gunilla Cederström [051108]. Det bör noteras att det är 225 av föreningens 530 medlemmar som svarat på enkäten och att siffrorna därför ska tolkas med viss försiktighet. En person har inte svarat på frågan om kön. 43 Personlig kommunikation med ordförande Christin Johansson [051108] 44 Enligt SCB:s befolkningsstatistik för år 2004 var 11,2 respektive 10,5 procent av kvinnor respektive män i Sverige födda utanför Sverige, och 14,3 procent av kvinnorna respektive 13,9 procent av männen har ”utländsk bakgrund”, dvs. de själva eller båda deras föräldrar är födda utanför Sverige (SCB 2005). 204
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… sina erfarenheter, till exempel i en forskningsintervju, är ett sätt att presentera sig själv (Goffman 1974). Då familjerättssekreterarna etablerar och försvarar sig själva som innehavare av moraliskt acceptabla identiteter är det också en professionell identitet som står på spel. Forskningsintervjun kan därför i en mening förstås som en professionell kontext där informanterna ”gör” organisation och profession och de förhåller sig till mer eller mindre uttalade professionella normer och ideal (se vidare Eriksson och Eriksson 2003; Eriksson 2003). 45 Den norm för professionalitet som dominerar materialet som helhet kan sägas utgå från neutralitet. Samtliga informanter förhåller sig – om än på lite olika sätt – till ett professionellt ideal som innefattar distans, objektivitet och (köns)neutralitet. 46 En av informanterna talar exempelvis om partiskhet som något man bör ”komma runt” i utredningssituationen: Sedan gör ju inte jag... i samtalet gör ju inte jag någon värdering av det jag hör. Utan båda har ju rätt att uttrycka sin åsikt. Under det här informationsinsamlandet så är jag, alltså väldigt neutral i mitt förhållningssätt. […] Så att under det här informationsinsamlandet så har båda rätt att uttrycka sin åsikt. Skulle pappa inte sitta i rummet när jag pratar med mamma om det våld som har förekommit där, då skulle han ju lätt kunna tro att jag bara köper hennes version av allt som har hänt. Men eftersom han sitter i rummet och jag […] kommer att prata med honom om samma sak, så kommer jag runt partiskheten. Sedan, det jag hamnar i sedan då, när jag är färdig med informationsinsamlandet, det är att jag ska göra någon slags bedömning av vad som är bäst för deras barn. Och då, då händer det ju att jag säger att på grund av det våld som har förekommit i familjen, så är det inte lämpligt att de här föräldrarna träffas i samband med överlämnande, hämtning och lämning till exempel. Informanten förutsätter att ett neutralt förhållningssätt – där utredaren i samtalssituationen inte gör någon värdering av det som sägs – ger bättre underlag för utredningen. Det neutrala informationssamlandet blir med andra ord förutsättningen för att göra en riktig bedömning av vad som är bra för barnet i fråga. I linje med detta 45 Jag förstår tal som en social praktik och förutsätter att jag genom analysen av dessa praktiker kan få en inblick i hur de kan gå till även utanför intervjusammanhanget. Jfr Frønes (2001, 87ff) diskussion om berättelser som kulturprodukter och som å ena sidan skapade i en specifik kontext och å andra sidan kopplade till en mängd relationer och processer, respektive Giddens (1984) om ”vetande” (knowledgeable) sociala aktörer med kunskap om sin sociala värld. 46 Här finns paralleller till Carin Holmbergs och Christine Benders studier av hanteringen av mäns våld mot kvinnor inom socialtjänsten, se Holmberg och Bender (1998); Bender (1999, 99). 205
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111: Den belägrade Andra och undantagst
Page 112 and 113:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?