här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 organiseras också utredningsarbetet så att misstankar om partiskhet kan undvikas. I andra delar av den här intervjun benämns fäder och mödrar som ”parter på lika villkor” i mötet med utredaren, implicit även när det finns en historia av våld från fadern. Att fadern misshandlat modern hålls som irrelevant för deras respektive situation under utredningen och i möten ansikte mot ansikte med en utredare som är ”väldigt neutral i sitt förhållningssätt”. Neutralitet konstrueras alltså som professionell oavsett vad parterna har för inbördes (makt)relation och situation utanför samtalen med utredaren. Partiskheten informanten vill undvika handlar i citatet ovan om att ta parti för den utsatta modern. Arbetssättet att ha båda parterna närvarande samtidigt tycks vidare vara bra särskilt i relation till fäder: de får inga fantasier om att utredaren tar parti för modern. Trots att förhållningssättet presenteras som (köns)neutralt av informanten, kan det i sitt sammanhang tolkas som i första hand anpassat till våldsutövande fäders situation och upplevelser (jfr Holmberg och Bender 1998, 121). 47 Idealet är i det här sammanhanget således dolt könsrelaterat. Neutralitet tycks vara särskilt starkt kopplad till situationen som utredare. I materialet som helhet finns ett otal exempel på hur rollen som utredare kontrasteras mot rollen som hjälpare och/eller behandlare, vilka till skillnad från utredaren sägs kunna ge stöd till utsatta kvinnor. 48 Att vara ”opartisk” i meningen att inte reagera på eller agera efter mödrars berättelser om våld kan knappast sägas vara neutralt. Frågan är vad ett sådant förhållningssätt betyder, dels för våldsutsatta mödrar i möte med utredare, dels för de barn vars intressen familjerättssekreterare är satta att bevaka. Det neutralitetsideal som återkommer i vissa av intervjuerna innebär exempelvis att det är partiskt att ta modern på orden och (inledningsvis) handla med utgångspunkt i hennes berättelse om våld, medan det är opartiskt att (inledningsvis) handla med utgångspunkt i faderns nekande (se Eriksson 2003, 254ff). På så sätt kan professionalitet som neutralitet öppna för en praktik som upprätthåller asymmetriska maktrelationer och i värsta fall möjliggör (fortsatta) övergrepp från fadern 47 För de informanter som sätter kvinnomisshandel i fokus blir neutralitetsnormen mer problematisk, men även hos dem kommer liknande ideal till uttryck. Se vidare Eriksson (2003, 254ff). 48 Distinktionen mellan utredning och behandling är dock inte oproblematisk: det är inte vattentäta skott mellan utredning och samarbetssamtal, vilka presenteras som behandling. Vidare görs neutralitetsprincipen i vissa fall central även för rollen som samtalsledare i samarbetssamtal. Se även Eriksson (2001); Socialstyrelsen (2000). 206
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… mot såväl modern som barnet. Ett professionellt förhållningssätt som presenteras som (köns)neutralt och ”för barnets bästa” får således uppenbart köns- och åldersspecifika konsekvenser. Vad kan ett professionellt ideal innefattande distans, objektivitet och neutralitet få för betydelse för de brukare som i sitt vardagsliv erfar marginalisering på grund av etnicitet/ras? Det är något som behöver undersökas genom empiriska studier, men ett svar på den frågan kommer från en av de våldutsatta mödrar som intervjuades i avhandlingen om hanteringen av fäders våld. 49 Liksom de andra mödrarna i studien uttrycker denna informant kritik mot det bemötande hon fått från bland annat familjerätten och i tingsrätten. 50 Det som skiljer hennes berättelse från de andra informanterna är att hon kopplar det bemötande hon fått till sitt eget utseende: Och jag försökte verkligen få dem att inse, ja... vad det hela handlade om och vad han var för typ av person. Att... gick jag inte med på saker så kunde han ringa hem och hota mig. ”Gör du inte det, då går jag till advokaten igen”. För han fick ju medvind hela tiden, i och med det här beslutet. Då blev han ju ännu stöddigare, eller farligare eller vad man ska säga. En sådan människa, som inte är riktigt normal i huvudet, när han får medvind liksom, medhåll, det är ju inte bra. Då blir han ju så enormt stöddig så han, egentligen är en person som är väldigt feg och rädd innerst inne. Som inte vågar göra något, som inte ens kan ha ett muntligt föredrag i en klass. Men när han märker att han får ett sådant otroligt medhåll på det här sättet, i samhället, hela samhället, ja domaren, ”har ju domaren sagt”, det lyfter upp honom så otroligt så att han blir ännu mer... odräglig och kan inte alls se vad som är rätt och fel. Och det är det som är så enormt fel. Och jag kände att jag hade ett intyg från psykolog. Jag försökte ta fram material som visade att det här inte var bra och ändå lyssnade man inte. Och det är då de här funderingarna kommer in att, ”är det för att jag har ett annorlunda utseende, som de ändå dömde till hans...” För att, ändå i allt det här så har de ju inte tänkt på barnet någonting. Den här informanten är född utanför Europa och är adopterad av ett ”svenskt” par som liten. Intervjun med henne kan tolkas som 49 I denna informantgrupp ingick 13 mödrar. Bland de övriga 12 hade en invandrat till Sverige från ett nordeuropeiskt land som vuxen. De övriga framstod som vita ”svenskar”. De har dock inte fått ingående frågor om bakgrund och egen definition av etnisk/kulturell tillhörighet. 50 Informantgruppen består av separerade mödrar som definierar sig själva som våldsutsatta kvinnor och mödrar till utsatta barn och deras berättelser är berättade från den positionen. De är också mödrar som beskriver övervägande negativa erfarenheter av möten med myndigheter: att de känt sig ifrågasatta och att de har haft svårt att få gehör för sin definition av verkligheten, särskilt när det gäller definitionen av medföräldern/den före detta partnern som en våldsam far i förhållande till barnen. 207
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 114 and 115:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?