här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden SOU 2006:37 beskriva en analys som bygger på en samverkan – en växelverkan – mellan olika maktassymetrier, bl.a. i form av klass, genus- och etnicitetsaspekter. (Lykke 2003) Ett annat drag i intersektionalitet är att det ger ett verktyg för att omfatta fler nivåer i analysen, i form av samhällets strukturer, institutionella arenor och aktörers handlande. (de los Reyes & Mulinari 2005:18). Ett intersektionellt angreppssätt ger också möjlighet att lyfta fram den specifika kontext där problemet äger rum och får sitt speciella uttryck. Inom arbetslivsforskningen har ett intersektionellt perspektiv använts för att beskriva kombinationen av segregerande processer som präglas av diskriminering, social utestängning och ohälsa som drabbar människor olika beroende på kön, etnicitet, ålder, funktionshinder och sexuell läggning. Det intersektionella tänkandet har framför allt utvecklats som en kritik mot feministiska teoriers brist på att förena tankar om kön med en mer mångdimensionell och dynamisk förståelse av makt. Om Hechters teori om gruppsolidaritet och Tillys tankar om ”beständig ojämlikhet” kan bidra med en övergripande förståelseram till att grupper eller individer finns innanför eller utanför ett system kan intersektionalitet konkretisera de maktasymmetrier som är verkande när det gäller den problematik som beskrivs i denna artikel. Den intersektionalistiska traditionen hjälper till att förtydliga varför just etnicitet och genus samt klass förklarar varför vissa grupper mer systematiskt utestängs från arbetsmarknaden och därmed också från bostadsmarknaden samt från de generella men inkomstrelaterade välfärdsystemen än personer som ses som ”svenskar”. De maktasymmetrier som i enlighet med en intersektionell analysram kan identifieras och som kan utgöra gränshinder på bostadsmarknaden finns på olika nivåer. På en övergripande nivå sätts ramarna i form av bostads- och arbetsmarknadens struktur och funktion. På en mellannivå finns aktörer och institutionella arrangemang som bostadsbolag/hyresvärdar, arbetsgivare och socialtjänstens praktiker. Socialtjänsten kan t.ex. som en oavsedd konsekvens, verka förstärkande för individers cirklar av utanförskap genom att grupper särskiljs och får boende och försörjning i stor utsträckning genom dess försorg. På den individuella (och <strong>här</strong> familje-) nivån inverkar intersektionella kategoriella tillhörigheter på den enskilda individens (familjens) möjligheter till etablering på olika samhällsarenor. 172
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden Avslutande diskussion I figur 1 nedan görs en sammanfattning av de faktorer som i vår studie framträder som hindrande mekanismer för de bostadslösa familjernas ny- eller återetablering på bostadsmarknaden. Figuren visar på en tänkt modell i tre nivåer. Den utgör inte en kausal modell i den meningen att det går att läsa vilken riktning en eller annan faktorer går, utan skall förstås utifrån att det är faktorer på olika nivåer som samverkar och som kan verka förstärkande i en negativ riktning för den enskilde personen/familjen. Den strukturella och organisatoriska nivån utgör den kontext inom vilken individen verkar inom. Individers livsmöjligheter utformas i samspel mellan dessa tre nivåer. Figur 1. Sammanfattande analys Strukturell nivå • Bostadsbrist • Bostadspolitiskt systemskifte • Arbetslöshet • Etnisk boendesegregation och diskriminering Individnivå • Kategoriella tillhörigheter: ”fattig”, ”invandrarfamilj”, ”kvinna”, ”bostadslös”, ”arbetslös” • ”Cirklar av förstärkande utanförskap” från flera samhällsarenor. Organisatorisk nivå • Hyresvärdars krav • Arbetsgivares krav • Välfärdssystemens gränslinjer • Socialtjänstens modeller • ”Standardberättelser” Inledningsvis konstaterades att trösklarna till bostadsmarknaden successivt höjdes under hela 1990-talet vilket har inneburit att fler grupper i samhället har svårt att ta sig in. Speciellt tydligt är detta i storstadsområdena där det råder en reell brist på bostäder. Bostadspolitiska förändringar under samma period har inneburit att bostäder i allt högre grad kommit att betraktas som marknadsvaror än som en social rättighet. Förutsättningarna för att ta sig över tröskeln till bostadsmarknaden och möjligheten till rörlighet och 173
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 29: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 80 and 81:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?