här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU 2006:37 Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden<br />
tjänsten. Ensamma kvinnor med barn och med utländsk bakgrund<br />
riskerar att hamna långt från arbetsmarknad och också bostadsmarknad.<br />
Detta var vårt teoretiska antagande grundat på Hechter<br />
(1987) och Tilly (1998) som verkar stämma i det empiriska materialet.<br />
Socialtjänsten tenderar dessutom att ha problem med att hantera<br />
denna grupp som har ett arbetsmarknads- och bostadsmarknadsproblem.<br />
Bostadsfrågan kan inte ses isolerat utan måste analyseras i en<br />
vidare strukturell kontext av sociala processer, som på en övergripande<br />
nivå utgörs av internationell migration (se Nieuwenhuis &<br />
Willemsen 2003), etnisk boendesegregation och en hierarkisering<br />
av individer utifrån etnicitet (se t.ex. Andersson 2002). Boal (2000)<br />
drar slutsatsen att ”housing must be seen as one element <strong>of</strong> a multidimensional<br />
ethno-social fabric” (s. 284), där både ekonomiska och<br />
etniska faktorer vägs mot varandra i diskussioner om inklusion och<br />
exklusion från samhällsarenor. I vår studie av bostadslösa barnfamiljer<br />
finns en tydlig invandrarskaps/etnicitetsaspekt, men också<br />
en tydlig könsaspekt. En betydande andel av familjerna består av<br />
ensamstående kvinnor – <strong>of</strong>ta med invandrarbakgrund – med barn. I<br />
internationella studier diskuteras en pågående ”feminisering av fattigdom”<br />
som en förklaring till att kvinnor är bostadslösa. Det faktum<br />
att kvinnor i högre grad blivit försörjare – ”bread winners” –<br />
och <strong>of</strong>ta ensamförsörjare i familjer, har medfört en ökad ekonomisk<br />
sårbarhet. I kombination med att kvinnor <strong>of</strong>ta arbetar deltid<br />
och inom låginkomstyrken och – med den generella utvecklingen<br />
mot en mer instabil arbetsmarknad – i högre grad på tillfälliga<br />
kontrakt, befinner sig fler kvinnor i riskzonen till bostadslöshet (se<br />
t.ex. Edgar & Doherty 2001; Gunnarsson 2000). Det torde dessutom<br />
bidra till en påfrestande otrygg tillvaro. Intersektionaliteten<br />
av invandrarskap, klass och kön utgör <strong>här</strong> förstärkande mekanismer<br />
i utanförskapet.<br />
Frånvaron av politiska styrmedel och allmänt formulerade ägardirektiv<br />
när det gäller de kommunala bostadsbolagens sociala<br />
ansvar innebär att kraven på – och därigenom trösklarna till –<br />
bostadsmarknaden sätts av bostadsbolag och hyresvärdar. Generellt<br />
höga men otydliga krav från hyresvärdars sida ger en stor frihet att<br />
välja (bort) hyresgäster. Eventuell diskriminering är svår att påvisa<br />
och driva i bevisning i ett sådant otydligt system. Men våra data, i<br />
kombination med andra studier, tyder på en systematik som inte<br />
kan förklaras av slumpen.<br />
175
Change language