här - Government Offices of Sweden

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37
het. (Motsieola 2003:11, 34–35). 6 De här erfarenheterna delas med
flera av de jag intervjuat. De beskriver att de ständigt blir föremål
för polisens kontroller. Det kan vara visitationer eller bilkontroller.
Diana säger:
Polisen har en bild framför sig om du är utländsk. Du som är svartskalle,
du är redan stämplad, du är en brottsling. Oavsett om du har
gjort något eller inte. (Intervju med Diana 2005-06-15)
Upplevelsen av att vara dömd på förhand, att bevakas och att vittnesmål
inte tas på allvar har flera av de intervjuade erfarit. Uppgifter
som framkommit även i andra studier (se Motsieola 2003,
Wingborg 1999:17). Frantz Fanon skriver i ”Problemet” med de
koloniserade om förhållandet mellan den medicinska, europeiska,
personalens attityd gentemot den nordafrikanska patienten. Att
läkare intar en ”a priori-attityd”. Mötet med läkaren är förutbestämt,
”… bara med sin ankomst befinner sig nordafrikanen i en
redan existerande struktur” (Fanon 2001:205). Till det förutbestämda
bemötandet kan man även lägga till polisens frammanande
eller framkallande av de beteenden som de förväntar sig av den
invandrargjorda individen. I avhandlingen Inre utlänningskontroll i
polisarbete (Hydén & Lundberg 2004) studeras polisens sätt att
hantera och tillämpa lagen/reglerna kring inre utlännningskontroll i
praktiken. Det är ett möte som föranleds av en misstanke att individen
inte är i landet på lagliga grunder. De menar att balansgången
mellan en kontroll som har lagliga grunder och en kontroll som är
etniskt diskriminerande är hårfin. Med anledning av deras resonemang
kan man fundera över om inte lagen i sig är diskriminerande
och inte enbart dess tillämpning. Polisen ska företa kontrollen om
det finns ”anledning att anta” att personen uppehåller sig i Sverige
utan giltiga tillstånd. Det lämnar en gråzon där den enskilde polisen
ges ansvaret att tolka situationen. En Anledning att anta-kontroll
… får inte grunda sig enbart på utseende eftersom maktutövningen då
skulle bli etniskt diskriminerande. Det måste även finnas andra faktorer
som stärker misstankarna, klädsel till exempel och beteende, som
skapar misstanke om att en person inte har rätt att vistas i Sverige.
(Hydén & Lundberg 2004:13).
Polisens verksamhet i samband med inre utlänningskontroll blir i
det här sammanhanget ett sökande efter avvikelse vilket ger att allas
6 Glassfabrikens film, gjord av ungdomar i Rosengård, berättar om samma strategi. Där
undviker man att vara fem eller flera.
256