här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 gjord som upplever att hon måste bevisa att behandlingen är orättvis. Jag arbetar, jag betalar skatt, jag har bott i Sverige i många år och har aldrig gjort något brottsligt. I intervjuerna möter jag den här strukturen som reflexmässiga utsagor. Försök att övertyga mig om att hon/han är en skattebetalare, har gjort rätt för sig, alltid har jobbat. De ivriga försöken till övertyganden återkastar den misstro och de misstankar som individen utsätts för i det dagliga livet. Samma ord och tankar återkommer när personen försöker finna orsaken till de diskriminerande trakasserier eller våld som polisen utfört. Återigen avspeglar det den invandrargjordas förutsättningar till kommunikation, att först bevisa sin oskuld. De intervjuade svarar mot den hegemoniska ordning som verkar genom ständiga misstänkliggöranden. Frågan Varför? följer även Dinos hela tiden. Han bryr sig inte längre om ersättning eller upprättelse. Hans anmälan mot polisen lades ned och allt som blev kvar var domen om att han varit vårdslös i trafiken och den här frågan om varför som gnager i honom. Problemet antas finnas hos den som blivit utsatt. Vad var det jag gjorde som utlöste det här? Vad hade jag kunnat göra annorlunda? Att komma fram till att det inte finns något varför, som de intervjuade påtalat. Det lämnar individen i ett tomrum, i osäkerhet. Undantagna hopp: om att hålla emot Mot de erfarenheter som jag refererat till ovan kan tilläggas andra spår. Spår av motstånd som handlar om att hålla emot. Mötet med polisen har inneburit att personerna i flera fall varit tvungna att omorganisera sin vardag. Särskilt om kränkningarna har upprepats men även när det varit ett enskilt tillfälle berättar informanterna om hur livet har förändrats. Det kan vara av rädsla, oro, ilska och viljan att förändra. Intervjuerna visar att effekterna av polisens kränkningar får effekter i vardagen och återverkar som begränsningar i såväl sociala relationer som rumsligt. Med rumsligt menar jag till exempel att promenadstråk och möten planeras med eventuella möten med polisen i åtanke. Den belägrade Andra omsluts genom att vara undantagen från sina medborgerliga rättigheter i sina möten med polisen. Att vara belägrad behöver inte alls vara ett synligt tillstånd och i förhållande 272
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… till vardagsrasismen är det utmärkande draget snarast att det osynliggörs genom processer och praktiker som jag nämnt ovan. Effekter som visar sig genom till exempel begränsningar i umgängesmönster. En av de intervjuade vill inte längre gå på konserter med sina vänner för han tycker det känns obehagligt och påminns om hur han misshandlades av polisen. Den eller de kränkande händelser som man fått utstå återkommer som minnen i vissa situationer och dessa situationer försöker man nu undvika eller förbereda sig på för att vara beredd, om samma sak skulle hända igen. Det kan vara obehagligt att gå ut själv, som Robert berättade. Han undviker eller besöker platser först efter att han försäkrat sig om att polisen inte ska kunna kontrollera och visitera ostört. Störningen kan skapas genom att man håller sig till offentliga platser där man vet att det brukar vara mycket folk. Robert berättar att han numer helst inte går ensam på stan, utan i sällskap med vänner. På det sättet ska vännen kunna agera som vittne i fall polisen kommer för att visitera honom. Men även för att vännen ska kunna meddela familjen vad som hänt om han skulle föras till häktet (intervju med Robert 2005-02-11). Från att inte uppsöka platser vissa tider på dygnet, inte köra bil, till att alltid se till att gå med en vän som kan agera vittne om polisen skulle komma och vara tillgänglig på mobilen. Den makt eller de krafter som omsluter den invandrargjorda individen producerar olika former av motstånd. Detta trots att en av effekterna av att ständigt vara omsluten av rasifierade praktiker är att tillståndet normaliseras. Ghassan Hage (Hage 2003) skriver om hopp som en del av en nationell diskurs. Man kan tala om ett samhälleligt hopp. Ett hopp som distribueras till medborgaren. Det generellt distribuerade hoppet är också sammanflätat i det Vi som den nationella gemenskapen eller känslan av medborgarskap innebär. Vi (Sverige, ”svenskar” ) tror på en bättre framtid. Vi tror på att vi får det bättre. Vi och Jag är i det samhälleliga hoppets diskurs utbytbart för den som känner delaktighet i den nationella gemenskapen. Den etniska diskrimineringen fråntar individen detta hopp. Hoppet om rättvisa, lika värde, framtid och så vidare. Den förnekar och omöjliggör för individen att byta ut Jag mot ett nationellt Vi. Att hoppas står i nära relation till subjektets tillit till samhället och framtiden. (Hage 2003:13) Att lämnas utan hopp om rättslig hjälp eller rätt till lagen ger ett subjekt utan hopp och utan en samhällelig gemenskap och är med den definitionen en som är undantagen kollektiva föreställningar om en framtid. Flera av de intervjuade har pratat om hopplöshet, att de är 273
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 80 and 81: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170: Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172: Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174: Statens offentliga utredningar 2006
Page 175: Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?