här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 dare och samtalsledare med utländsk bakgrund. En sådan föreställning kommer dock inte till uttryck någonstans i det här materialet. Hur kan denna tystnad förstås? För det första kan man konstatera att den bild som olika undersökningar och utredningar ger är att en betydande del av de fäder och mödrar som kommer till socialtjänstens familjerättsbyråer tillhör en etnisk/kulturell minoritet (se exempelvis Rejmer 2003, Socialstyrelsen 2003). Människor med invandrarbakgrund sägs vara ”överrepresenterade” hos familjerätten. Men förekomsten av möten med människor som definieras som ”icke-svenskar” tycks inte medföra samma typ av problematisering av familjerättssekreterarkårens sammansättning som när det gäller kön. Å ena sidan kan det tolkas som beroende på det empiriska materialet då det ju inte är skapat för att belysa just frågor om rasifiering, etnicitet, och så vidare. Det betyder att informanterna inte fått direkta frågor som tematiserar detta. Å andra sidan finns det i materialet otaliga exempel på hur informanterna själva spontant aktualiserar frågan om kön, exempelvis genom att tala om kårens numerära kvinnodominans som ett problem, medan det inte finns ett enda exempel där kårens vithet benämns. Det finns vissa exempel där informanten framhäver behovet av att själv skaffa sig ”kulturkompetens”, men inte heller i dessa intervjuer diskuteras om det skulle finnas ett behov av utredare och samtalsledare med utländsk bakgrund. För somliga informanter tycks alltså etnicitet/ras vara något helt osynligt. Andra benämner, men tenderar då inte att koppla etnicitet/ras till maktrelationer mellan professionella och brukare. När det gäller möten mellan brukare ”med invandrarbakgrund” och (underförstått svenska) professionella är det framför allt kulturella skillnader som framhävs. Så talar till exempel en av informanterna om den särskilt svåra situation våldsutsatta ”utländska” kvinnor kan ha: 202 Där kan det ju många gånger vara ännu svårare, det här med misshandel, kvinnor. Just utifrån att... de kan ha levt med det så länge. Och har en annan syn på det än vad vi har. Maria: Vad tänker du blir svårt då? De ser det som mer självklart... även detta med att aga barn, som uppfostringsmetod. Jag tror inte det är någon kultur, i världen som tycker att det är okej att slå sina kvinnor […] Men de kan ha en annan syn än vad vi har i Sverige. Hos oss är det brottsligt, det är det inte... Där är det ju viktigt att säga, vi ska tala om vad våra lagar och regler är. När det gäller vuxna så måste man någonstans ändå ta ställning till... hur
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… pass kränkt man har blivit av det, den personliga upplevelsen. Ett hot som en kvinna får emot sig av en man, kanske inte upplevs som så allvarligt av en annan, fast det borde, är samma hot. Det är ju alltid personligt på något sätt. Graden av våld... många utländska kvinnor har ju också det här är, eller när det handlar om utländska män, kan det finnas väldigt mycket förtäckta hot. ”Jag vet var din familj bor, jag vet var dina syskon bor och... passa dig”. Det finns ju också ofta en kunskap hos de här kvinnorna att, i den här kulturen är det okej, att slå ihjäl en kvinna. Här som i de andra avsnitt där situationen för ”utländska” brukare eller brukare ”med invandrarbakgrund” berörs handlar det om att de förutsätts vara olika ”svenskar”, inte att de har en annan situation i möte med en kår dominerad av vita ”svenskar”. Sådana tystnader i materialet kan tolkas som ytterligare ett uttryck för en social ordning där ojämlikhet knuten till etnicitet är mer osynlig och mer legitim än ojämlikhet knuten till, exempelvis, kön (jfr föregående avsnitt). Uppgifter om hur stor andel av medlemmarna i denna professionella grupp som är födda utanför Sverige är för övrigt inte lättillgängliga. Enligt en av de få empiriska studier som finns är ”det mångkulturella inslaget” litet bland familjerättssekreterare (Rejmer 2003, 81). Bland de 68 familjerättssekreterare som svarade på enkäten i denna studie hade 9 procent en eller två föräldrar med ursprung i ett annat nordiskt land. Undersökningen genomfördes dock 1997 vilket betyder att uppgifterna inte är helt aktuella. I Statistiska Centralbyråns Yrkesregister med yrkesstatistik ingår familjerättssekreterarna i kategorin ”psykologer, socialsekreterare m.fl.”. Enligt statistiken för år 2003 utgjorde kvinnor födda utanför Europa och män födda utanför Europa 1 respektive 1,5 procent av dessa yrkeskårer. 37 Hur andelen ser ut bland just familjerättssekreterare är dock inte möjligt att utläsa ur den här statistiken. Det är inte heller möjligt att få fram den typen av uppgifter genom det fackförbund som organiserar en betydande del av socionomerna/socialsekreterarna. 38 Efter att jag särskilt efterfrågat uppgifter om socialsekreterare födda utanför Sverige har SACO varit behjälplig med uppgifter som bygger på resultaten från deras 37 www.scb.se: Statistikdatabasen, Förvärvsarbetande anställda 16–64 år efter yrke, födelseregion, kön och tid. 38 Akademikerförbundet SSR. Personlig kommunikation med Christin Johansson, ordförande [051108]. 203
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?