här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 välfärdssystemet kan erbjuda barnfamiljer från etniska minoritetsgrupper. Våld mot barn Som jag har påpekat tidigare betraktades våld mot barn bland föräldrar i etniska minoritetsgrupper (särskilt vad gäller muslimska föräldrar) som ett exempel på ett specifikt socialt problem. Ett antal av mina respondenter inom policy, praktik och forskning gjorde en koppling mellan etniska minoriteter och fysiska övergrepp. Men samtidigt som jag bedrev mitt fältarbete kom den svenska Kommittén mot barnmisshandel med sin rapport om fysiska övergrepp mot barn i Sverige (2001). Ett tydligt rön, som byggde på forskning med både barn och föräldrar, var att även om fysiska övergrepp förekomma sällan i Sverige jämfört med i många andra länder, inträffar fysiska övergrepp i ett procentuellt sett litet antal familjer. I rapporten påpekas att de sociala myndigheterna under senare år inte alltid har uppmärksammat dessa övergrepp så som de borde. Ett viktigt resultat av undersökningen att det inte finns ett samband mellan fall av svåra, fysiska övergrepp och våldsutövarnas etnicitet (jfr också Eriksson, i denna volym). Frågan som detta väcker är varför just vissa diskurser – som t.ex. muslimska familjers påstått höga våldsbenägenheten – hålls fram framför andra; särskilt som de vanligaste (som den om muslimska föräldrar) inte grundar sig på bättre bevis än de tystade diskurserna, snarare tvärtom ibland. 7 Samtidigt ska det sägas att vissa av mina respondenter inom policy, praktik och forskning aktivt försökte motverka uppfattningen att fysiska övergrepp handlade om etnicitet. Om det finns tecken på att det då och då i välfärdssammanhang fokuseras alltför starkt på vissa etniska minoritetsgrupper och deras förhållande till våld mot barn så måste vi undersöka de eventuella skäl som kan ligga bakom detta. En förklaring kan förstås vara de diskrimineringsprocesser som rör frågan om etnicitet. Förutom att sådana processer drar uppmärksamheten från det våld mot barn som utövas av människor som tillhör den etniska majoriteten, kan vi också anta att processerna delvis konstrueras genom ett samspel 7 Denna diskrepans, mellan å ena sidan dominerande diskurser kring barnomsorg som många av de professionella respondenterna inom policy och forskning skriver in sig i, och, å den andra, framstående internationell forskning, framstår som ännu tydligare när det gäller könsfrågor (jfr Pringle, 2005). 234
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… mellan åldersdiskriminering och rasism. För det verkar som om det är mycket svårare för vissa av respondenterna att erkänna de risker som barn i ”vanliga svenska familjer” löper att utsättas för våld, jämfört med motsvarande situation för barn från etniska minoritetsgrupper. Frågan om könsrelationer framstår också som viktig. Många av de professionella respondenterna inom policy och forskning anspelade och tryckte på våldsamma, patriarkala förhållanden, den situation som kvinnor och barn i etniska minoritetsgrupper antogs leva i – också här gällde det framför allt muslimska familjer. I skarp kontrast till detta uppmärksammades endast undantagsvis förtryckande, patriarkala förhållanden inom den svenska, etniska majoritetsgruppen. Som Maria Eriksson har visat (Eriksson, 2003) kan man hitta samma mönster i nyare officiella dokument om barnomsorg, så som utskottsrapporter från riksdagen. Denna fokus på familjer i etniska minoritetsgrupper, tillsammans med en tydlig avsaknad av fokus på förtryckande strukturer i familjer som tillhör den ”vita”, etniska majoritetsgruppen, drar uppmärksamheten bort från ”vita”, svenska män. Situationen speglas av rådande massmediediskurser i svensk press och television. Här läggs tyngdpunkten ofta på det påstådda förtryckande, patriarkala beteende som män i familjer från etniska minoritetsgrupper står för, och män i ”vita”, svenska familjer antas allmänt uppvisa ett välvilligt beteende. Jag vill här infoga två förtydliganden vad gäller just sådana uttalade offentliga diskurser – och även mer outtalade – i vissa av mina intervjuer och i den officiella dokumentationen. Även om vissa kulturella beteenden och tankegångar kan vara relevanta när det gäller våldshandlingar, får vi inte ta för givet att de är åtskiljda från de kulturella mönster som det dominerande ‘värdsamhället’ ger uttryck för. I de fall där specifika kulturella komplex (ex. en specifik uppsättning av idéer och beteenden) kan ses som relevanta för att spåra våldets ursprung, måste vi alltid överväga möjligheten att de är det komplexa resultatet av ett samspel mellan en ‘anländande’ kultur och ‘värdsamhällets’ kulturella tankemönster och beteenden. Vi måste dessutom lära oss att se att patriarkala maktrelationer är klart och tydligt förekommande i både den svenska majoritetsgruppen och i de etniska minoritetskulturerna – även om de ser något olika ut. Låt oss till exempel se på den tillgängliga statistiken om dödligt våld mot kvinnor i Sverige, i de fall där gärningsmannen är en man som har ett förhållande med kvinnan (BRÅ, 2001). 235
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?