här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 och den misstanke som han utsätts för som tenderar att normaliseras för honom själv. Žižek skriver hur en rasistisk praktik kan tillämpas utan att någon ingriper. På en gata i Berlin utspelade sig något som först såg ut som en dans mellan två män. Efter en stund blir det synligt att den ene med sin kropp hindrar den andra att promenera vidare på gatan. Han blockerar hans väg utan att röra vid honom. Han ställer sig ”bara” i vägen. Det är tillräckligt ”oskyldigt” för att de förbipasserande ska kunna ignorera det de ser händer framför ögonen på dem. Det hade inte varit möjligt om den trakasserande hade varit våldsam. (Žižek 2004:119–120) I förhållande till polisen och den etniska diskrimineringen finns påtagliga likheter med Žižeks exempel. Rapporten Att segla i motvind – En intervjuundersökning om strukturell diskriminering och vardagsrasism inom universitetsvärlden (de los Reyes 2004) visar också hur diskrimineringen sker genom en sanktionerad blindhet från omgivningens sida. Praktiker som reproducerar den Andra i ett underordnat utanförskap. Utsatthet och lojalitet Ergin driver flera diskrimineringsfall mot olika svenska myndigheter men samtidigt känner han att han inte kan prata om det han utsätts för med sin familj. Särskilt modern hålls utan kännedom om dessa erfarenheter. Modern bor i Turkiet och han vill inte oroa henne. Ergin berättar att det skulle vara svårt att övertyga henne om hur han behandlats av polisen. Det skulle förstöra hennes bild av Sverige. I det <strong>här</strong> fallet är alltså risken att bli misstrodd av sin mor också en omständighet som Ergin tar i beaktande. En annan av de intervjuade påtalar också att lojaliteten till förhållandet ibland gör att han inte talar om det han utsätts för ifrån myndigheternas sida. Ibland händer saker som jag inte kan berätta för min sambo. Hon kanske inte tror mig. Jag vill inte oroa henne. En typ av omtanke och lojalitet som är tänkt som ett skydd för familjen skymmer även de kunskaper som deras gemensamma erfarenheter skulle kunna säga om den strukturella diskriminering som de utsatts för. Effekten av en lojalitet som skyddar de instanser som reproducerar vardagsrasism. Barnen till Adu frågar sin mamma om pappa fortfarande är ledsen för vad polisen gjorde. Jag vet inte 270
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… hur han förhåller sig till deras frågor men i förhållandet till de ungdomar som han möter genom sitt arbete återkommer dilemmat. Ungdomarna har själva erfarenheter av att blivit utsatta för etnisk diskriminering och nu säger de: Där ser du, vad var det vi sa? Kan han berätta vad han verkligen känner utan att ungdomarna ska få ”vatten på sin kvarn”. De misstror redan polisen, men å andra sidan, för vem behöver dessa erfarenheter döljas? Även i relation till familjen och i andra miljöer skapas alltså rum som förvisso har erfarenheter av etnisk diskriminering men spåren av dessa är olika typer av tystnader. Erfarenheten av diskrimineringen kan inte omtalas på de sätt som individen kanske önskar. Hon lämnas istället ensam med sin erfarenhet och själva utelämnandet av händelsens detaljer och de känslor som upplevelsen medfört gör att den rasifierade strukturen inte omtalas. Istället känner sig individen tvungen att påtala för omgivningen att alla poliser inte diskriminerar och kränker. Offrets berättelse är undantagen flera forum där tal förekommer och ger Adu en specifik form av tystnad. En tystnad som är en effekt av det undantag som han är utsatt för och som på olika sätt anger villkoren för hans fortsatta förhållande till omvärlden. Det är ingen som förbjuder honom att tala men det känns omöjligt att göra det. Även Dinos säger det under intervjun; att inte alla poliser är så <strong>här</strong> och berättar om den polis som hjälpte honom efter att han blivit misshandlad av en annan polis. Han hade svårt att andas och när misshandeln äntligen var slut kom en polis fram och sa åt honom att ta det lugnt, att andas lugnt. Idag när han möter poliser på stan blir han rädd, försöker att inte synas och berättar om en gång när han stod i kö till korvkiosken. Då kom två patrullerande poliser förbi och rädslan från den där natten återkom. Belägringen är en process som den utsatta själv vid något tillfälle verkliggör. Genom att kränkningen inte kan ges någon legitim förklaring, även om den utsatta går igenom händelsen, gång på gång, saknas de element i händelseförloppet som ger svar på varför det inträffade. Därför sker någon gång under bearbetningsprocessen att den utsatta riktar en kritik mot sig själv. Vad var det jag gjorde fel? Varför gick jag just där eller varför svarade jag emot polisen? Individen omsluter sig själv med skuldkänslor. Flera informanter frågar sig: varför? (jfr Motsieola 2003) I det utrymme av tystnad som skapas kring frågan kommer informanten tillbaka med utsagor som syftar till att dels visa för mig det orättvisa i det som skett men också svara mot den diskurs som omtalar Invandraren som en person som inte gör rätt för sig. Det är en person som är misstänklig- 271
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170: Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172: Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174: Statens offentliga utredningar 2006
Page 175: Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?