här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37<br />
vare åt regeringen. I följande utdrag diskuterar vi svenska myndigheters<br />
attityder till olika etniska grupper:<br />
RESPONDENT: Jag är rädd för att vi behandlar invandrare på olika<br />
sätt, så om du har engelska som modersmål och om du är vit så hamnar<br />
du i gräddfilen tror jag …<br />
KP: Jag undrade faktiskt över det … […] …<br />
RESPONDENT: Jag tror att det är så, tyvärr.<br />
KP: Så det beror liksom på vilken grupp ‘invandrare’ du kommer från,<br />
om man ska vara uppriktig.<br />
RESPONDENT: Ja … och man mörkar den <strong>här</strong> attityden väldigt<br />
naturligt … Man visar inte …Du vet, att man låtsas som om attityden<br />
inte existerar. Så gör vi.<br />
Ur ett mer personligt perspektiv kan jag säga, att i min femåriga<br />
erfarenhet av svenskt vardagsliv har jag aldrig hört att man pratat<br />
om vare sig britter eller amerikaner som ”invandrare”. Således kan<br />
det på grundval av det kvalitativa materialet i studien anses rimligt<br />
att begreppet ”invandrare” inte enbart utgör en del av en dominerande<br />
<strong>of</strong>fentlig diskurs som särskiljer stora grupper medborgare<br />
från det övriga samhället, endast med utgångspunkten att de tillhör<br />
en ”främmande” kultur. Det kan också anses troligt att diskursen<br />
skiljer ut vilka ”främmande” kulturer detta gäller. Dessutom verkar<br />
det som om det svenska bruket av ordet ”invandrare” besitter djupgående<br />
utestängande och nedsättande konnotationer – något som<br />
också gäller då ordet används av vissa välfärdsarbetare och policyskapare.<br />
Detta är centralt av flera skäl, varav följande är särskilt viktigt.<br />
Som Schierenbeck (2003) har påpekat i sin jämförelse av de israeliska<br />
och de svenska välfärdssystemen, är ett av kännetecknen på<br />
det senare den beredvillighet med vilken statliga välfärdstjänstemän<br />
utnyttjar den förhållandevis höga självbestämmanderätt som står<br />
dem till buds. Den avgörande frågan blir då vilka kriterier som<br />
dessa tjänstemän använder sig av när de fattar sina beslut – och i<br />
hur stor utsträckning dessa kriterier är påverkade av personliga eller<br />
institutionella rasbaserade och etniska fördomar. Som vi just har<br />
sett så antyddes det, av vissa av studiens respondenter med en<br />
yrkesmässig bakgrund inom välfärdssektorn, att skilda attityder till<br />
olika etniska grupper förekommer. Dessa skilda attityder kan också<br />
grundas på vad jag måste beskriva som fördomar eller rasistiska<br />
föreställningar.<br />
226
Change language