här - Government Offices of Sweden

Svenska välfärdssvar på etnicitet:
intersektionella perspektiv på barn och
barnfamiljer
Keith Pringle
Introduktion
Trots betydande nedskärningar inom de nordiska systemen så förblir
ändå grundstommen till den, ”skandinaviska välfärdsmodellen”,
så som den beskrivs i framför allt klasstermer av Esping-Andersen
(1990; 1996), mer eller mindre oförändrad. Detta blir särskilt tydligt
när man jämför nordiska välfärdssystem med andra runt om i
världen, och också när man jämför med andra system inom Europa
– inte minst välfärdssystemet i mitt eget land, England. 1 Trots de
nedskärningar som har ägt rum i de flesta nordiska välfärdssystem
de senaste tio, femton åren och som har drabbat vissa sociala grupper
särskilt hårt, verkar det inte råda något tvivel om att systemen i
sig tillhör de bästa i världen när det gäller att motverka allmän fattigdom
och arbetsmarknadsproblem. 2
För att uttrycka det tydligare: införandet av välfärdsstaten i
Sverige, först som en idé (under 1930- och 1940-talen) och sedan
som en praktik (under 1950-talet och framåt), kan ses som en politisk
bedrift. Att ett land med sett liten befolkning (och som nyligen
industrialiserats) lyckats skapa ett av de mest omfattande välfärdssystemen
i världen är anmärkningsvärt. Men Sveriges välfärdssystem
är inte, och har heller aldrig varit, ett paradis (Pringle,
1998). I andra sammanhang (se bl. a. Pringle, 2005) har jag försökt
visa att den svenska barnomsorgen, och samhället i stort, genomkorsas
av diskriminerande maktförhållanden förknippade med
åldersdiskriminering, sexism och rasism. Denna slutsats byggde på
resultaten från en kvalitativ studie som jag genomförde under 2001
1 När jag diskuterar välfärdssystem så talar jag om ”England” snarare än om ”Storbritannien”
av två orsaker. Ett; för att de olika delarna i kungadömet i det närmaste kan sägas ha egna
administrativa och styrande strukturer; och två (kanske mer kontroversiellt), för att det
också kan sägas att de representerar särpräglade kulturella kontexter.
2 För nyligen genomförda studier som visar på detta jfr Pringle, 1998; Kautto et al., 1999;
Kvist, 1999; Pringle & Harder, 1999; Kuhnle, 2000; Micklewright & Stewart, 2000; Kosonen,
2001; Arts & Gelissen, 2002.
217