här - Government Offices of Sweden

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37
De övriga framstår som ”svenska”. 15 I studien användes självurval
och informantgruppen är troligtvis inte representativ för gruppen
familjerättssekreterare som helhet utan är snarare mer kvalificerad.
En del av de informanter som valde att medverka i undersökningen
sade sig vara särskilt intresserade av frågan mäns våld mot kvinnor,
medan andra uttryckte ett mer allmänt intresse för kunskaps- och
metodutveckling. 16 Intervjuerna genomfördes under 1999 och
2000.
Det bör noteras att materialet samlats in med syfte att undersöka
familjerättssekreterarnas förhållningssätt till fäders våld. Analysen
av materialet visade hur viktiga rasifierade föreställningar är för
exempelvis bemötande av föräldrar. I det här kapitlet analyseras
just den aspekten – rasifiering och dess konsekvenser i form av diskriminering
– mer ingående och vissa delar av det material som
redovisas här har inte publicerats tidigare. Materialets
tillkomsthistoria är något som naturligtvis måste beaktas i analysen
och vad kontexten för intervjuerna betyder för tolkningen är något
som diskuteras löpande. Samtidigt är dock denna nyläsning ett
metodologiskt grepp som möjliggör ett större analytiskt djup.
Konstruktionen av den patriarkala Andre
Ett sätt att närma sig ojämlikhetsskapande processer i organisatoriska
och professionella sammanhang är att fokusera på de föreställningar,
symboler och former av medvetande som rättfärdigar
eller ifrågasätter rådande sociala ordning (se Acker 1990; Acker
2000; Acker och van Houten 1999). Vissa av de intervjuade familjerättssekreterarna
använder explicit kulturella skillnader som tolkningsram
då de talar om att i sitt arbete hantera frågan mäns våld
mot kvinnor. 17 Vilka föreställningar om kulturella skillnader är det
då som förutsätts och återskapas i talet om desamma?
15 De har dock inte fått ingående frågor om bakgrund och egen defintion av etnisk/kulturell
tillhörighet.
16 För en mer utförlig diskussion, se Eriksson (2003), kapitel 2.
17 Med tolkningsram avses de scheman för tolkning som gör det möjligt för aktörer att
placera, uppfatta, identifiera och benämna fenomen i sin livssfär och i världen i stort, se
Goffman (1974); Mumby och Clair (1997, 196ff); Nylander (2000, 73). Det är ett begrepp
nära knutet till aktörers tolkningspraktik.
188