här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 och 2002. Analysen i detta kapitel grundas på det empiriska materialet insamlat under denna studie och jag utgår från barnomsorgen för att belysa några problematiska aspekter i välfärdssystemet. I en tidigare undersökning har jag fokuserat på de typer av diskriminering i den svenska barnomsorgen som hade att göra med maktdimensioner som relaterade till sexism och åldersdiskriminering, samtidigt som den synliggjorde sammanhanget med rasism och etniskt förtryck. Här avser jag i stället att anlägga ett något större perspektiv på systemet, och i huvudsak fokusera på rasismens och den etniska diskrimineringens mekanismer 3 – utan att för den skull glömma samspelet mellan rasism och andra förtrycksdimensioner, såsom ålder och kön. Den ansats som presenteras här skiljer sig från den i akademiska kretsar annars dominerande analysen utförd av Esping-Andersen. Han presenterar en positiv bild av vad han beskriver som den ”socialdemokratiska” modellen, så som man ofta förknippar den med de nordiska länderna, och framför allt med Sverige (1990; 1996). Bortsett från att Esping-Andersens bedömning i stora stycken var begränsad till en klassanalys av välfärdssystem, så var den också begränsad genom sin fokus på ett relativt sett litet område av välfärdsåtgärder: fördelningspolitiska åtgärder. På senare tid har feministiska och profeministiska 4 kommentatorer försökt att bredda välfärdsanalysen till att bland annat omfatta vissa aspekter av ”soci- 3 Rasismen som begrepp är fortfarande mycket omtvistat inom sociologin (för en sammanfattning av sådana strider jfr Bulmer & Solomos, 1999). Detta är knappast rätt plats för en djuplodande diskussion av sådana frågor. I den här artikeln definierar jag helt enkelt rasism som det systematiska förtrycket av människor som tillhör en underordnad grupp, utövat av människor som tillhör en överordnad grupp – ett förtryck som baseras på grundlösa generaliseringar om de förra utifrån biologiska och/eller kulturella och/eller etniska föreställningar. Olika former av rasism kan därför se olika ut beroende på tid och rum (Miles, 1994). För analytiska ändamål kan dock rasism beskrivas som att den verkar i tre sammankopplade domäner: den privata, den institutionella och den strukturella. 4 Begreppet ”profeminist” är ett ofta använt och allmänt accepterat begrepp bland genusforskare i hela den engelskspråkiga världen och i stora delar av Europa. Intressant nog förekommer det mer sällan i de nordiska länderna. Begreppet utvecklades delvis som ett svar på insikten om att även om det var önskvärt att män skulle vara involverade i att hjälpa till med utvecklingen av feministiska perspektiv och handlingar, så har det samtidigt funnits en besvärande tendens att män, som forskare och/eller aktivister, annekterar eller koloniserar sina kvinnliga kollegors ansträngningar och framsteg (Hanmer, 1990). Som profeminister kan män alltså aktivt stödja feminismen utan att för den skull befinna sig mitt i rörelsen. Jeff Hearn (1998:2) visar skarpsinnigt på ett ytterligare tankemönster som ligger till grund för det profeministiska perspektivet: ”Pro-feminism has developed as an explicit perspective over many years, even many centuries, on the basis that men cannot be feminist(s), if feminism is understood as theory and practice by women for women. On the other hand, it is quite possible for men to relate positively to, to welcome, to learn from, to support and be supportive of feminism”. 218
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… alvården”, såsom barndaghem eller äldrevård (Anttonen & Sipila, 1996; Daly & Lewis, 2000). Men också detta vidgade perspektiv har varit begränsat till frågor om anställning och arbete på arbetsplatsen och i hemmet (jfr Sainsbury, 1999). Detta har i praktiken inneburit en ganska blygsam förändring av den allmänt accepterade positiva bilden av de nordiska länderna. Som jag redan har påpekat vill jag gå ett steg längre. Jag vill studera hur det svenska välfärdssystemet fungerar på ett djupare plan när det gäller barns och familjers välfärd – och särskilt fokusera på hur det förhåller sig till frågor kring rasism och etnisk diskriminering. 5 En sådan utökad studie tecknar enligt min uppfattning en mer mångfasetterad och komplex bild av de ”progressiva”, nordiska välfärdsregimerna. Den svenska undersökningen Som jag redan har sagt undersöker jag dessa teman genom en analys av en nyligen avslutad kvalitativ studie av ålder, etnicitet och kön i den svenska barnomsorgen. Projektet finansierades av United Kingdom Economic and Social Science Research Council (Award Number: R000223551), och fältarbetet var till största delen färdigt i oktober 2001. Materialet består av ordagranna transkriptioner av semi-strukturerade, bandinspelade intervjuer med 37 respondenter. Studien riktades in på daghem, socialtjänst, socialt arbete och hälsofrågor. Respondenterna valdes från ett brett spektrum av ”aktörer” inom barnomsorgssystemet: föräldrar, socialtjänstanställda, chefer inom social förvaltning, kommunpolitiker och rikspolitiker, policyansvariga i regeringen, offentliga administratörer, och framstående akademiker inom vissa väl valda nyckelområden. I en kvalitativ studie som denna är en säkerställd representativ fördelning av respondenterna inte relevant, vilket det är i en kvantitativ studie. Respondenterna valdes i stället utifrån ett strategiskt urval som möjliggör en djupgående belysning av olika aspekter ur olika perspektiv (Miles & Huberman, 1994; Denzin & Lincoln, 1998). Majoriteten av de föräldrar jag intervjuade tillhörde olika etniska minoritetsgrupper, eftersom ett av de uttalade målen med projektet var att undersöka etnicitetens roll i barnomsorgen. 5 En sådan fokus på etnicitet i förhållande till en jämförande utvärdering av välfärdssystem förekommer endast sällan i litteraturen på området. Undantag finns dock – jfr Brah, 2001; Ginsburg 1992, 1993; Pringle, 1998; Williams, 2001. 219
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 78 and 79: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 126 and 127:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?