här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Territorialiserad mänsklighet: irreguljära immigranter och det nakna livet SOU 2006:37 smugglades hon till Sverige 2002 medan hennes man flydde till Indien, där han är ’illegal’. Den långa väntetiden, ovissheten och mannens okända öde drog ner henne i en depression. Hon mådde allt sämre och socialtjänsten placerade barnen – då två och fyra år gamla – hos en jourfamilj. Våren 2004 fick hon avslag från Utlänningsnämnden och gick under jorden, vilket innebar att kontakten med barnen avbröts helt. Barnen bor hos en svensk familj och går på dagis. Sahel ringde regelbundet men det blev allt svårare för henne att kommunicera med barnen som numera bara talar svenska – ett språk Sahel inte förstår. En primär medborgerlig rätt är rätten till familjerelationer. En irreguljär immigrant berövas rätten till ett ’vanligt vardagsliv’. Livet för irreguljära immigranter är strängt reglerat av lagen, så att minsta livsdetalj påverkas (Diken and Laustsen 2005: 80). Anvar, en 30 årig iransk man berättar: I ett underjordiskt tillstånd berövas man ett vanligt liv. Anvar bodde hemma hos sin syster innan han gick ”under jorden” i september 2004. Han vågar inte besöka henne av rädsla för polisen. Om han vill träffa henne och hennes barn träffas de på ett café eller i en park. Det är inte samma sak att träffas i en park. Det känns inte naturligt. Enligt Anvar påverkar irregulariteten även ens kropp och ens känslor. I detta svarta liv kan man inte ens bli kär. Hur ska man komma i kontakt med kvinnor? Att sakna uppehållstillstånd är ett personligt minus. Som att vara ful. Ingen vill ha dig. Om man inte har pengar går man inte och shoppar. Om man inte har uppehållstillstånd söker man inte ett förhållande. Irreguljära immigranter befinner sig i ett rum av non-existence (Coutin 2003), ett rum av osynlighet, exploatering, utanförskap, och våld. I denna tillvaro upphör normer och regler som tas för givna av varje enskild medborgare. Det irreguljära tillståndet påverkar livets minsta aspekter. Alla vardagsaktiviteter ’illegaliseras’, från boende och arbete till fysisk rörlighet (i rummet). Irreguljära immigranter saknar inte bara rätt till vård, skola, polisskydd och arbete, utan också till sociala relationer och till att kunna röra sig fritt på <strong>of</strong>fentliga platser. Alla mina informanter undviker innerstaden, nöjesplatser (Gröna Lund, Skansen, diskotek, krogar) stora 294
SOU 2006:37 Territorialiserad mänsklighet: irreguljära immigranter och det nakna livet gallerior, etc. De åker tunnelbana bara för att ta sig till jobbet. På kvällen stannar de inne, om de inte måste ut på grund av arbetet. Allt för att minska risken för att bli avslöjad och utvisad. Irreguljära immigranter, asylsökande och flyktingar – utsatta grupper som behöver och söker mänskliga rättigheter mer än andra, saknar bokstavligen all rätt. I nationalstatssystemet – där mänskligheten är territorialiserad i form av medborgarskap – är rättigheter bara möjliga i den mån som de konceptualiseras som medborgerliga rättigheter (Agamben 1996: 161). Agamben menar att när någons rättigheter inte längre är medborgarrättigheter, är hon eller han i samma situation som homo sacer i det antika Rom; utlämnad till döden (Agamben 1996: 162). Etnografisk vinjett 3 16 maj 2005. E18, norr om Stockholm. Ziba, en 16 år gammal är på väg med sin pappa till Enköping i en skakig Honda – som pappa har lånat av sin arbetsgivare. Tillsammans med sin pappa, mamma och storasyster flydde Ziba från Iran och sökte asyl i Sverige 2001. Våren 2004 fick de det andra avslaget. Familjen valde att stanna kvar och gömma sig. Efter några månader lämnade mamma dem och åkte tillbaka till Iran. Ziba berättar att hon inte längre orkade vara gömd. Storasyster försvann också spårlöst, till en annan stad. Zibas pappa arbetade i en bilverkstad i en Stockholmsförort. Den där dagen är de på väg till en vän i Enköping. Mitt under resan får Zibas pappa smärtor i bröstet. Han har ett hjärtproblem. Hans mediciner är slut och eftersom han är gömd kan han inte få tag i nya. Han stannar bilen, kliver ur och lägger sig på marken. Ziba blir orolig och tar fram mobilen för att ringa efter hjälp. Hennes pappa hindrar henne: ”Om de kommer tar de dig”. Han dör någonstans mellan Stockholm och Enköping. Att sakna legal status och inte kunna visa giltig legitimation eller kunna ange ett personnummer skapar ’vardaglig irregularitet’ (jfr De Genova 2002). Irregulariteten uppstår inte bara i kontakter med polisen eller statliga myndigheter utan också i mötet med vanliga människor i vardagslivet. Hyresvärden, arbetsgivaren, tunnelbanekontrollanten, sjuksköterskan på en vårdcentral och alla andra som kräver dokumentation på ens legala status bidrar till skapandet av vardaglig irregularitet. Ständig risk för utvisning – och inte själva utvisningsakten – gör den irreguljära immigrantens vardag mer på- 295
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 151: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170: Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172: Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174: Statens offentliga utredningar 2006
Page 175: Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?