här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… SOU 2006:37 Sara berättar att hon under 10 år blev misshandlad av sin man. Hon har nu lämnat honom. Men hans hot förföljer henne varje dag. Hennes erfarenheter av att vara utsatt mellan mannen och myndigheterna visar hopplöshetens och misstroendets följder. Begreppet belägrad innefattar nu två maktordningar som hon är tvungen att förhålla sig till. Den ena ordningen består av mannens förtryck och den andra ordningen av myndigheternas, polisens rasifierade ordning. Hon säger: En vacker dag kommer de [polisen] att vakna till, då det har hänt mig något. (Intervju med Sara 2005-09-21) Hon hoppas, ibland, att något ska hända. Att hennes före detta man ska försöka förverkliga sina mordhot, bara för att hon ska bli trodd av polis och åklagare. För Sara har både familjen och samhällets myndigheter, däribland polisen, på olika sätt varit källor till hopp och hopplöshet under den <strong>här</strong> tiden. Att bilda familj var en hoppfull handling. Tillsammans med mannen och barnen kunde hoppet först formuleras gemensamt men när han börjar slå henne och barnen kom behovet av att kunna lita på myndigheterna. Vid två tillfällen återvänder hon till mannen i hopp om att han skulle ha ändrat sig. Mannen sviker en tredje gång löftet om att sluta hota, slå och bevaka henne. Hoppet stod nu till och riktades mot samhället och mer specifikt till polisen att skydda henne. Första gången hon lämnade honom upplevde hon att hon fick hjälp men nu är det som om hon har förverkat förtroendet hos polisen och de sociala myndigheterna. De anser att Sara kommer gå tillbaka till honom en tredje gång eller påtalar möjligheten för henne att flytta ”tillbaka hem, där hon har sin släkt”. Med tanke på hennes uppväxt är hem inget entydigt begrepp för henne och åtminstone tidigare tänkte hon sig att hennes barns hem är Sverige. Men med uttalandet visar myndigheterna att Sverige inte är hennes riktiga hem vilket bidrar till känslan av otrygghet. Samhället och mannen samverkar nu i det undantagstillstånd som hon och barnen befinner sig i. Det är två maktordningar som ligger utanför hennes kontroll. Polisen säger att de inte kan göra något, hjälpa henne, så länge mannen inte gjort något. Dödshoten och den tidigare misshandeln räknas inte och hon upplever att polisen tror att de är inbillade. Sara försöker i möjligaste mån undanhålla barnen de hot som de lever under. Hon följer dem till dagis och skolan. Innan hon själv går till arbetet, men det finns inget hopp. Bara en skör ork att upprätthålla ett nu. Hon vet inte längre hur hon ska prata med polisen. När hon är upprörd, skriker och gråter, tolkar polisen det som om 276
SOU 2006:37 Den belägrade Andra och undantagstillståndets förtryck – erfarenheter… hon överreagerar: ”Du har ju gått tillbaka till honom förut”. De tillfällen då hon är lugn och be<strong>här</strong>skad tas hennes uppgifter inte heller på allvar på grund av att hennes samlade och sakliga redogörelse inte tyder på att situationen är allvarlig. Khaleds och Saras upplevelser delar samma förutsättningar. De båda är underordnade rasifierade stereotyper, undantagna rätten att definiera de händelser de utsatts för. Det är alltid någon annan som har tolkningsföreträde. Khaled är invandrargjord och man vilket är förklaringsmodellen för att inte ens behöva ifrågasätta händelseförloppet och höra honom. För Sara som invandrargjord kvinna förminskas hennes erfarenheter. Ifrågasatta och misstänkliggjorda driver de kampen om en upprättelse för de brott de utsatts för men de är paradoxalt nog också tvungna att bevisa sin oskuld (jfr de los Reyes 2004:25). Om något händer mig vill jag ha berättat för mina barn hur mycket jag älskar dem. Det är… men om jag berättar är det precis som om jag tar bort den lilla trygghet de har i mig. (Intervju med Sara 2005-09-21) Avslutning En av de vanligare utsagorna i intervjumaterialet är att man inte anser att polisen är där för henne/honom. Ergin säger: Jag går på Sveriges bakgårdar och sammanfattar därmed diskrimineringens effekter där han är undantagen sina medborgerliga rättigheter. Den etniska diskrimineringen handlar om tolkningsföreträden och rätten till erkännanden, både av individens olika subjektpositioner och av de erfarenheter som hon artikulerar genom berättandet. De intervjuade påtalar att deras erfarenheter inte tas på allvar och att de förnekas rätten att tala (jfr de los Reyes 2005:245-247). Etnisk diskriminering är en praktik som medvetandegör den utsatta på tekniker för underordning. Dessa praktiker för medvetandegöranden är flera. För att kunna synliggöra dessa har jag försökt att identifiera den etniska diskrimineringens olika delar utifrån den tematik som de intervjuade påtalat i sina berättelser. Det bidrar till tecknandet av hur belägringen och undantaget verkar som effekter av polisens praktiker. • Tilltal som svartskalle, blatte och verbala hot invandrargör och identifierar individen som icke-vit, icke-svensk och syftar därmed till att uppmärksamma individen på att hon befinner sig utanför rätten till lagen. 277
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39:
Page 42 and 43:
Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142: Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144: SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 169 and 170: Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172: Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174: Statens offentliga utredningar 2006
Page 175: Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?