här - Government Offices of Sweden

SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn…
exempel – samtidigt eller vid olika tillfällen i livet – arbeta praktiskt
inom vård- och omsorgssektorn, inneha en chefsposition inom
vård- och omsorgssektorn, vara en högt uppsatt forskare, en
”policy-skapare” och en förälder.
Ett uttalat mål i undersökningen var att få fram respondenternas
synpunkter på: (1) de positiva och de negativa sidorna av barn- och
familjeomsorgen så som de själva definierade dem; (2) de stora
utmaningarna som systemet har att möta inom de närmaste 5–10
åren, samt deras uppfattning om (a) de strategier de förväntade sig
skulle användas för att möta dessa utmaningar och, om det fanns
sådana, (b) i så fall vilka strategier som de själva skulle förespråka.
På så sätt kunde undersökningen analysera de olika ”diskurser”
som deltagarna använde sig av för att göra reda för barn- och
familjeomsorgen, och för sina egna erfarenheter (utifrån en rad
olika positioner) av samma system. ”Diskurs”-begreppet är omdiskuterat
inom den sociologiska och den metodologiska litteraturen
(Finlayson, 1999). Här följer min användning av begreppet sociala
teoretiker såsom Foucault, Laclau och Mouffe. I detta sammanhang
är diskurser meningsuppsättningar som är ”constitutive of social
subjects, organizing social relationships into conceptual frameworks”
– diskursanalys är således
concerned with investigating the variable ‘discursive formations’ which
make it possible for certain statements to be made and attitudes to be
held, while others are excluded (Finlayson, 1999: 64; Fairclough,
2001).
Så som begreppet används av Laclau och Mouffe (Laclau, 1990) är
diskurser centrala för processer av social konstruktion genom vilka
vår uppfattning om vad ”verklighet” (naturligtvis också social
verklighet) består i hela tiden förändras. Jag föreslår inte, också
detta med utgångspunkt i Laclau och Mouffe (Laclau, 1990), en
skarp avgränsning mellan ”handling” och ”mening” (”action”,
”meaning”). Handlingar, liksom språk, kan konstituera diskursiva
objekt (Finlayson, 1999: 65) – och diskursiva formationer kan i sig
själva utgöra sociala praktiker eller bidra till den sociala praktikens
processer.
Studiens resultat visar på konkreta och möjliga representationer,
diskurser och förutsättningar inom systemet som bidrar till institutionaliseringen
av diskriminerande/rasbaserade tillämpningar och
processer. Däremot kan dessa resultat inte användas för att dra
221