här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37 Invandrade patriarkaliska män som problem I det här materialet är det framför allt ”invandrade patriarkaliska män” som framställs som problematiska att hantera i familjerättssekreterarvardagen. De kan exempelvis vara problematiska för att de försöker behålla kontrollen över kvinnan och barnen: Men sedan finns det ju den här kategorin män också som förnekar och förringar all misshandel. Och hävdar att de minsann är lika bra som…[…] Jag har en invandrad man […] Han ska ha barnen. Han ska ha barnen. Det är också ett sådant exempel på att, och där sker mycket våld, men institutionaliserat våld, kvinnan har accepterat det i viss mån. Därför att så är fostran, män slår sina hustrur, därför att det är accepterat i den samhällstyp som de kommer ifrån. Inte så att man ska göra det, men gör man det så är det inget fel. Och då blir det så här, att den mannen, han ska ju vara kvar till varje pris. Han driver det här hur långt som helst. Jag har flera sådana invandrade män, de ska vara kvar till varje pris. Därför att de kan inte se att de har gjort något fel. Och så kan det vara med svenska män också, de har inte gjort något fel, de har bara gjort det som var nödvändigt med hänvisning till familjens situation. Det är värt att notera att tolkningen av männen är relativt entydig. Viljan att ha barnen framställs exempelvis inte som grundad i ansvarskänsla eller emotionella band, utan associeras enbart med patriarkala föreställningar om kön. Vidare att även om den här informanten inledningsvis associerar kontrollbehov med invandrade män framställs det inte som något som uteslutande berör denna grupp (våldsamma) män. 27 Båda dessa mönster kan säkerligen delvis hänga ihop med det faktum att intervjuerna fokuserar frågan om mäns våld mot kvinnor som ju etablerats som ett socialt problem i svensk offentlighet. Citatet illustrerar vidare att de mönster som här diskuteras inte är helt entydiga, utan att det handlar om tendenser i materialet. Något som tenderar att återkomma relativt starkt är talet om hur vissa invandrade män inte lyssnar på kvinnor. När en av de kvinnliga familjerättssekreterarna får frågan om hur det är att möta män (generellt) svarar hon: Det kan ju vara väldigt provocerande, om man vet hur de betett sig. Man har hört kvinnans berättelse. Det kan ju vara... samtidigt så gäller faderskapet/fäder/förövare till de flickor på väg ut ur barndomen som utsätts för våld: det är frågan ”utsatta flickor” som den offentliga politiken får att hantera, inte ”våldsamma fäder”. 27 Det finns också vissa exempel på hur inte bara ”andra” kulturer utan även den svenska kulturen problematiseras, se exempelvis informanten ”Frida” i Eriksson (2003, 237). 194
SOU 2006:37 Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… det ju att försöka se även det som är positivt. Det finns ju ingen människa som har enbart ett negativt innehåll, det är inte bara svart och vitt. Det är hela gråskalan däremellan. Det gäller att även plocka upp det som kan vara positivt. Maria: Du säger att det kan bli lite provocerande, vad är det som blir provocerande då? Provocerande att möta män som beter sig så förnedrande mot kvinnan. Att bara veta om det. Sedan får man också vara medveten om att när det handlar om en annan kultur, så handlar det ofta om ytterligare nedvärdering av kvinnan, det spelar liksom ingen roll vad man säger... för har man ingen respekt i deras ögon... Maria: Det blir svårt att som kvinna, att möta dem? Ja, visst. På andra ställen i intervjun återkommer informanten till temat och betonar då fördelarna med att ha både kvinnor och män i arbetsgruppen, inte minst med tanke på ärenden där det finns ”andra kulturer inblandade”. Den tvåkönade arbetsstyrkan är ett tema som återkommer i samtliga intervjuer. ”Helst” ska en man och en kvinna vara, exempelvis, samtalsledare vid samarbetssamtal. Detta uttrycker även de manliga informanterna. Apropå könssammansättningen bland de professionella säger den ena: Ja, vi... i dag så är vi ju tjugofem procent män. |…] Och det gör ju det att vi är, ska vi säga, överutnyttjade när det gäller samtal. Och det är ju skillnad mellan män och kvinnor. Fortfarande är det ju så, dels är det ju så med många muslimska män, de lyssnar inte på kvinnor. Så är det. Och sedan är det ju så att... många svenska män känner sig som en mot tre om det är två kvinnor som leder samtalet. Det är ofta ett återkommande problem. Jag tror ju inte att det är så, men känslan och upplevelsen, och den får man ju räkna med är viktigt. Så vi är nog starkt överutnyttjade, vi har väldigt mycket samtal […]. Maria: Men när du säger att ”du tror inte att det är så”, vad är det du tänker på då? Alltså, det är ju inte så att det är någon skillnad i.. på synen på familjen och barns behov, mellan män och kvinnor. Åtminstone inte på familjerätten. Jag tycker inte att man kan säga att det finns... uttalad någon kvinnlig eller manlig behovssyn i det sammanhanget. Däremot så kan det finnas en skillnad i förhållningssätt i samtal. Men det är ju mer personligt. Alltså... det kan ju vara så att kvinnor är minst lika... eller kvinnor och män kan vara så olika. […]. Så det är mycket mera en personlighetsfråga. Hur vi är som samtalsledare. 195
Page 1 and 2: Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 102 and 103:
Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?